Vikter

Det är alltid förbestämt vilken vikt en häst ska bära i loppet. Hästen bär en viss vikt beroende på hur propositionen till löpningen ser ut. Ridvikten står i programbladet. Vikten inkluderar jockeyn och sadeln.

I åldersviktlöpningar bär hästarna vikt utifrån ålder och kön. De kan också få vikttillägg för vunna prispengar eller segrar.

I handicaplöpningar sätts vikterna efter varje hästs aktuella handicaptal. Det innebär att alla hästar teoretiskt har samma vinstchans i en handicaplöpning. Läs mer på sidan om handicaptal.

Vad inkluderas i vikten

I vikten inkluderas ryttaren och all utrustning, förutom hjälm och spö. Det innebär att ryttaren ska väga sig med kläder, stövlar, säkerhetsväst och sadel. Om ryttaren är lätt och hästen ska gå med hög vikt används en blyvojlock med blytackor.

Alla ryttare måste använda en säkerhetsväst. För att ryttaren ska kunna rida med en säkerhetsväst som uppfyller kraven så ska ryttaren med utrustning väga 1,5 kg mer än vad som står i programmet. Om det står att hästen ska bära 56 kg i loppet så innebär det att hästen faktiskt bär 57,5 kg.

Invägning och utvägning

Innan loppet väger jockeyn sig med sin utrustning (förutom hjälm och spö). Det kallas utvägning. Vikten ska då överensstämma med den angivna vikten. Vågkontrollanten kontrollerar att vikten stämmer, så att inte ryttaren med sin utrustning är för lätt eller för tung.

Efter loppet väger sig ryttarna igen. Det kallas invägning. Då ska vikten vara densamma som vid utvägningen.

Om jockeyn väger in med för låg vikt kan hästen diskvalificeras. Om viktförlusten i slätlöpning uppgår till mer än 0,5 kg eller i hinderlöpning till mer än 1 kg, ska hästen diskvalificeras.

Hästen diskvalificeras endast om jockeyn har tappat vikt, då det är en fördel gentemot konkurrenterna. Om jockeyn väger in med för hög vikt är det en nackdel gentemot konkurrenterna. Jockeyn får ett straff men hästen diskvalificeras inte.

Viktlättnad och övervikt

I banprogrammet framgår det om ryttaren har viktlättnad eller om ryttaren rider med övervikt.

Viktlättnad för orutinerade ryttare

För att ge orutinerade ryttare en möjlighet att rida, skaffa sig mer erfarenhet och lättare få ritter får de utnyttja viktlättnad. Viktlättnaden dras ifrån vikten hästen annars skulle bära i ett lopp. Lärlingar som inte vunnit 30 segrar och amatörryttare som inte vunnit 10 segrar har viktlättnad enligt olika skalor.

Övervikt

Det finns två anledningar till varför en ryttare ibland rider med övervikt.

När ryttaren är för tung och måste väga ut till löpningen med mer än 0,5 kg mer än vad hästen enligt propositionen skall bära, kallas det övervikt. Övervikten måste deklareras redan vid startanmälan. På tävlingsdagen tillåts som mest 1 kg övervikt om jockeyn mot förmodan inte klarar att rida i programmet angiven vikt.

Övervikt måste också tillämpas om vikten annars skulle understiga minimivikten. I lopp för professionella ryttare är minimivikten 52 kilo, minus viktlättnad. I lopp för amatörryttare är minimivikten 60 kg, minus viktlättnad.

Plustal

I åldersviktlöpningar kan man genom en enkel uträkning värdera hästens teoretiska chanser i loppet. Om du drar av ridvikten från formtalet får du fram ett "plusvärde". Genom plusvärdet kan du bedöma hur hästen "står till i löpningen" viktmässigt jämfört med de övriga. Ju högre plusvärde, desto större chanser har hästen i löpningen.

Om häst A har handicaptalet 80 och bär 60 kilo på ryggen har den plustalet 20. Häst B, som startar i samma lopp, har handicaptalet 70 men bär bara 55 kilo. Det ger ett plustal på 15. Hästen A står alltså fem kilo bättre till än B (20 minus 15) trots att den är belastad med högre vikt.

Ridvikt och hästlängder

Ett kilo betyder en hästlängd i ett 1600-meters lopp. Om hästen A besegrar hästen B med en längd i ett lopp över 1600 meter med lika vikt betyder det att A är 1 kilo bättre än hästen B.

Över kortare distanser än 1600 meter är en längd värd lite mer än ett kilo och över längre distanser lite mindre. Om A hade besegrat B med en längd i en sprint över korta 1 000 meter hade alltså A varit ca 1,5 kilo bättre än B. Men över långa 2400 meter skulle motsvarande hästlängd bara motsvara 0,75 kilo.

Hur kommer det sig då att en längd är mer värd över korta distanser? Det borde väl egentligen vara jobbigare att galoppera dubbelt så långt? Om vi jämför med humanidrotten blir tankegången kanske lite enklare. Det är naturligtvis mycket lättare att slå en konkurrent med en sekund i ett 800-meterslopp än över 200 meter. På motsvarande sätt är det lättare för en häst att besegra en konkurrent med en längd över 2000 meter än över 1000 meter.