Distanser och banunderlag
Inom galoppsporten tävlar vi på olika distanser och banunderlag. Vanligen ligger distanserna mellan 1000 meter och 2800 meter men det finns både kortare och längre lopp. I Sverige tävlar vi på underlagen gräs och dirttrack.
Tävlingsovalens omkrets varierar beroende på bana. Startboxarna flyttas till olika platser på banan för att loppen ska kunna ha olika distanser. Vanliga distanser är 1200 meter (sprint), 1600 meter (medeldistans) och 2400 meter (lång- eller stayerdistans).
En del hästar är specialiserade på en distans medan andra kan klara av att löpa på flera olika distanser.
Olika hästar för olika distanser
Galopphästar är olika bra på olika sträckor.
Sprinter
En häst som löper bäst på korta distanser. Upp till cirka 1400 meter brukar man kalla sprinterdistanser.
Miler
En häst som har sin bästa distans över medeldistans, eller egentligen över en engelsk mil (1609 m). Milers brukar löpa på distanser omkring en engelsk mile, ca 1600 meter.
Stayer
En häst som löper bäst på långa distanser. Över 2000 meter brukar man kalla stayerdistanser.
Faktaruta: Vad avgör om en häst är sprinter, miler eller stayer?
Om en häst presterar bäst på lång eller kort distans är till viss del genetiskt betingat. Vissa hästar föds till sprinters, andra till stayers.
Hästens härstamning ger en idé om vilken distans som kommer att passa. Om båda föräldrarna vann över lång distans så är chansen stor att fölet blir en stayer. Om föräldrarna å andra sidan var utpräglade sprinters, då kommer avkomman sannolikt att trivas på kort distans.
Härstamningen är emellertid inte alltid så pålitlig. Fullblodsvärlden är full av exempel på sprinterston som förvärvat stayers och vice versa. I viss mån går det även att träna upp både snabbhet och stayerförmåga hos en häst.
Faktaruta: Vad avgör om en häst är sprinter, miler eller stayer?
Om en häst presterar bäst på lång eller kort distans är till viss del genetiskt betingat. Vissa hästar föds till sprinters, andra till stayers.
Hästens härstamning ger en idé om vilken distans som kommer att passa. Om båda föräldrarna vann över lång distans så är chansen stor att fölet blir en stayer. Om föräldrarna å andra sidan var utpräglade sprinters, då kommer avkomman sannolikt att trivas på kort distans.
Härstamningen är emellertid inte alltid så pålitlig. Fullblodsvärlden är full av exempel på sprinterston som förvärvat stayers och vice versa. I viss mån går det även att träna upp både snabbhet och stayerförmåga hos en häst.
Banunderlag
Vi tävlar på olika underlag. I Sverige rids de flesta loppen på ett slags sandunderlag som kallas dirttrack. Gräsbanan används bara under sommarhalvåret.
Dirttrack
Dirttrack är ett banunderlag baserat på sand. En dirttrackbana finns på Jägersro och på Bro Park. Den här typen av underlag kommer ursprungligen från USA där de flesta lopp rids på dirttrack. I banprogrammet förkortas dirttrack (dt).
Gräs
En gräsbana finns på Göteborg Galopp, Bro Park, Strömsholm och Gärdet. Underlaget kan variera i hård- och mjukhet beroende på hur regnigt eller torrt det har varit. De flesta banor i Europa är gräsbanor.
Alla hinderlöpningar rids på en gräsbana med hinder på. På Bro Park finns en separat hinderbana. På Göteborg Galopp ställs hindren på den vanliga gräsbanan.
All-weather
All-weather är ett syntetiskt banunderlag som används på några banor i bland annat Storbritannien och Frankrike. I Sverige finns det ingen tävlingsbana med all weather-underlag. Däremot finns det en träningsbana på Jägersro. Det finns många olika typer av syntetiska banunderlag. Vissa liknar dirttrack och hästar som gått bra på de banorna kan passa på våra svenska dirttrackbanor.
Fler sidor om galoppsportens grunder
