Som så många andra amatörtränare, började Mikaela sin hästkarriär inom ridsporten, och har varit mycket framgångsrik som hoppryttare och –tränare både på ponny och som young rider.
– Mina ridhästar flyttade till en gård som var granne med Christer Hederuds dåvarande träningsanläggning, och så kom det sig att jag även började träningsrida galopphästar, berättar Mikaela, som idag är 26 år.
Lovande början
– Efter ett tag ville vi i familjen ha en egen galoppör och köpte Hidden Luck på Tattersalls som åring i Newmarket. På hösten som tvååring skickade vi upp henne till Täby Galopp, där hon sattes i träning hos Pia Brandt. Hon visade lovande takter och kom tvåa i första starten.
Trots framgången gick det ekonomiskt med minus, och familjen Jahreskog insåg att de inte skulle ha råd att hålla hästen i proffsträning, utan gjorde ett leasingavtal med Brandts, som hyrde henne under hela tävlingskarriären.
På de tre säsongerna blev det 2 segrar, 14 placeringar och nära 350.000 kr i insprungna pengar, och formtalet sattes till 84 efter bland annat en tredjeplats i Coolmore Matchmaker Stakes (L).
– I slutet av det tredje året resonerade vi om hon skulle löpa ett år till eller gå till avel, men vi beslöt i samförstånd med Brandts att hon skulle få gå till avel.
Skatt med fördröjning
Det första fölet blev Hidden Treasure, ett sto efter Funambule som föddes 2006. Hon tränades av Christer Hederud som 2-åring, och Mikaela kom dit och red och sög upp kunskap och erfarenhet.
När Hidden Treasure blev 3 år var det dags för Mikaela att ta ut egen licens.
– Hon var min första häst i träning och vi var lika nya i branschen och har väl fått lära oss tillsammans under resan. Det betyder att det har tagit lite tid att få till det, menar Mikaela om stoet, som nu har vunnit 3 lopp och tjänat drygt 130.000 kr.
– Inom ridsporten åker man till en tränare med sin häst och får handgriplig hjälp med olika delmoment. Så fungerar det ju inte riktigt inom galoppen, men jag är väldigt frågvis och tycker att Steg 1- och Steg 2-kurserna för blivande amatörtränare har varit fantastiska, med väldigt kunniga och engagerade lärare.
– Jag har hela tiden fått väldigt mycket hjälp och stöd av Christer Hederud och hans fru Maria, och även av Pia Höiom och flera andra här runt omkring. Det är en väldigt fin stämning och sammanhållning mellan de aktiva här i Göteborg.
Familjeföretag
Föl nummer två namngavs till Hidden Secret och är en valack född 2007 efter Nicolotte, men han är familjens ”måndagsexemplar”, förklarar Mikaela.
– Han skadade sig som föl och sedan var det väldigt svårt att få honom att utvecklas och muskla sig på rätt sätt, och han har drabbats av alla tänkbara svårigheter på vägen. Han är också en stor häst på 170 cm i mankhöjd som har behövt mycket tid. Senaste starten var ett fall framåt så han får resten av året på sig att visa om han kan något.
Mikaelas föräldrar deltar också i verksamheten. Fadern Lars Stelius, som är travtränare och erfaren kusk, sköter all markservice i stallet, och modern Marianne Jahreskog ansvarar för avelssidan.
2008 beslöt man att köpa in ännu ett avelssto, Galileo-dottern Zhenyi, som då hade ett föl vid sidan. Detta döptes till Hidden Fairytale och efter tre penningpriser blev det en fullträff på Göteborg den 3 juli i år.
– Hon har mycket temperament men är väldigt snabb! Hon har en 2-årig lillasyster som nu heter Elfrida efter att vi sålde henne till en ägare hos Tommy Gustafsson, och en lillebror som är åring och kommer att anmälas till auktionen på Täby i höst.
– Jag kan inte ha så många hästar i träning, eftersom jag läser till personalvetare på universitetet. Å andra sidan gör studierna att det är möjligt att träningsrida på hyfsade tider, jämfört med om man arbetar heltid. Min syster Madelen rider lite grann och så har jag en kompis som kommer och rider också.
Mycket utevistelse
Stallet i Kungsbacka har tio boxar och stora gräshagar, där hästarna går ute mycket. Förutom de ovan nämnda hästarna har man även två årsföl, båda efter Academy Award, och Hidden Luck är nu dräktig med Gloria de Campeao.
– Vi ville gärna ta chansen att betäcka med honom och skickade båda stona dit, men tyvärr tog sig bara det ena. Academy Award är far till vår åring också, och honom är vi väldigt nöjda med. Hingsten tycks ge väldigt rejäla, välmusklade avkommor, och de springer ju fantastiskt bra i loppen också.
– Tävlingshästarna är inne på dagarna när det är så här varmt, men annars är de ute mycket och jag tycker att det är fint att få släppa ut dem i hagen när vi kommer hem från en tävling, så att de får promenera av sig loppet och inte står och stelnar till inne.
– Jag tycker också att det är bra för hull och aptit att de får gå och noppa lite gräs, men inför ett lopp brukar jag ha dem inne några timmar så de får ladda.
Nära ryttarseger
Mikaela har ett år kvar av sina studier och vet inte riktigt hur mycket häst det blir efter det.
– Just nu tycker jag att det är fantastiskt roligt med galoppen och vill bara lära mig mer, men det gäller också att hitta en balans. Jag är hellre en bra amatör än ett dåligt proffs, konstaterar den unga göteborgskan, som även har hunnit med en amatörryttarkurs på British Racing School och har ridit tre lopp i år. Med sin egen häst Hidden Treasure var hon bara hals från seger – två gånger!
– Orken tog slut! Jag skulle gärna vilja rida fler lopp, och när jag ser att det finns ett passande amatörlopp på Täby är det frestande att resa dit, men om det samma vecka finns ett annat lopp här hemma som passar hästen lika bra, så kan jag inte med att låta henne göra den långa resan bara för min skull.
– Dessutom reagerade vi en del på att transportbidragen skars ner i våras. Vi har ju bara åtta tävlingsdagar här och tvingas resa mycket ändå. Det är också synd att propositionerna inte är likartade – samma pengar i samma klass – i hela landet, och att man ofta skriver ut lopp för de hästar man vill ha i stället för de hästar som faktiskt finns.
– Annars är det mesta positivt, och jag värdesätter särskilt utbyte med och input från andra tränare och ryttare, poängterar Mikaela Jahreskog, som är ett lovande tillskott till amatörkåren i Göteborg som vi säkert får se mer av.
Nadja Bellander
