SFAF värnar om fullblodsaveln

Så vad är det ni sysslar med?

-I våra stadgar står det under paragrafen Ändamål att vi ska främja fullblodsaveln och kapplöpningssportens utveckling, svarar Nadja Bellander, mångårig adjungerad sekreterare i SFAF.

Och vad innebär det, rent konkret?

-Vi organiserar uppfödarna och strävar efter att ta tillvara deras intressen inom svensk galoppsport. Ett exempel på detta är att vi bevakar att det så kallade Svenskprogrammet uppfylls, så att de medel som kan avsättas till detta inte hamnar någon annanstans. Vidare verkar vi för att import av dräktiga avelsston ska underlättas med hjälp av stimulansbidrag och regler som möjliggör en effektivisering. Vi har också under årens lopp sponsrat en del löpningar med prismedel, bonus eller hederspriser till svenskuppfödda hästar, liksom hederspriser till uppfödare av svenskuppfödda hästar. Varje år hyllar vi Årets Uppfödare, Årets Avelshingst och Årets Svenskuppfödda Häst i samband med Årets Häst-galan, och vi har ett pris som vi kallar Årets Uppmuntran som går till en mindre uppfödare med goda resultat. Sedan några år tillbaka har SFAF även tagit över produktionen av katalogen över hingstar i fullblodsavel i Sverige.

På vilket sätt utvecklar detta kapplöpningssporten?

-En välmående galoppsport är helt beroende av en stark inhemsk avel, eftersom det inte är möjligt att importera så många hästar som behövs för att hålla tävlingarna i gång. Tyvärr har fölsiffrorna sjunkit oroväckande under det senaste årtiondet, dels beroende på ett generationsskifte – många äldre uppfödare har slutat, och inte så många nya har tillkommit – och dels på grund av bristande lönsamhet. Det som uppfödarna får betalt för sina unghästar motsvarar oftast bara en liten del av den faktiska kostnaden för att föda upp en galopphäst.

Vad tror ni att det beror på, att det är svårt att få bra betalt?

-Givetvis har det allmänna världsläget, med först coronapandemin, och sedan lågkonjunkturen med höga räntor och höga kostnader för hushållen, spelat en stor roll. Hästägandet har minskat totalt sett, och antalet hästar i träning har halverats de senaste tio åren. Men svenskuppfödda åringar har också stor konkurrens av de tvååriga så kallade breeze up-hästarna, som säljs på våren, ett halvår efter våra skandinaviska auktioner. För en hästägare är det naturligtvis lockande att köpa en mer färdig häst, inriden och med bara några månader kvar till start, och där man sparar in på ett halvårs träningskostnad. Av den anledningen har vi i SFAF yrkat på att anmälan till Derbyserien ska förläggas tidigare, redan på hösten det år som hästen är ettåring, eller ännu hellre, under fölåret, liksom sker för Breeders-systemet. Därmed skulle man undgå denna, som vi tycker, otillbörliga konkurrens. Ett viktigt argument för oss är att svenskuppfödda hästar får bonus som 2-4-åringar, vilket faktiskt gör ganska stor skillnad på de pengar som hästen springer in.

Blir det någon åringsauktion i Sverige i år?

-Det ser tyvärr inte så ut just nu. Under många år var det SFAF som arrangerade dessa auktioner, och då förlades de växelvis i Mälardalen och Skåne. Den store uppfödaren Sten Thynell med sitt Lambada Stuteri arrangerade dessutom egna auktioner hemma på gården i Eslöv. De senaste decennierna har Stockholms Åringsauktioner Ekonomisk Förening (SÅEF), en förening bildad med det enda syftet att driva auktioner, varit arrangör av de svenska auktionerna och prövat olika orter för dessa. Många blandar ihop SFAF och SÅEF, vilket kanske inte är så konstigt. De två eldsjälarna bakom SÅEF, Roger Asp och Leif Wretman, har med ålderns rätt beslutat att auktionen 2023 var deras sista. Så för närvarande står vi utan svensk åringsauktion, och de uppfödare som inte väljer att delta på den danska auktionen får sälja sina hästar privat. Detta innebär ju också att den svenska auktions-löpningen kommer att försvinna ur tävlingsprogrammet nästa år, vilket blir ytterligare en kalldusch för uppfödarna, som har haft denna som ett säljargument.

Så hur ska man kunna vända trenden, så att aveln och därmed även sporten växer?

-Vi tror att en bra början vore att återgå till den historiska ordningen med ett skandinaviskt Derby på Jägersro, att återskapa den känsla av landskamp som fanns en gång, och att hästägarna då skulle satsa mer på att köpa svenskuppfödda hästar. Uppfödarna får bättre betalt och kan investera i bättre avelsmaterial, vilket ökar både kvalitet och kvantitet. För varje svenskuppfödd häst finns det en familj bakom med vänner och släktingar som alla engagerar sig i hästen och dess tävlingskarriär. Detta är en dold resurs som skulle kunna tas om hand bättre.

Vad gör SFAF för att ta hand om nya uppfödare?

-SFAF har arrangerat flera avelsseminarier, ibland i samarbete med travet och ridsporten, för att nå ut med information och nya rön om allt från genetik till parasitbekämpning. Kirsten Rausing, som är en av våra hedersmedlemmar, har välvilligt ställt upp med ett stipendium till unga uppfödare som vill resa ut och utbilda sig inom avelsområdet, och detta administreras av SFAF. Vi har också under en rad av år arrangerat studieresor till stuterier utomlands. Våra enskilda styrelsemedlemmar svarar på frågor om hingstval och annat som medlemmarna undrar över. Dessutom skickar vi ut ett nyhetsbrev till medlemmarna med information om vad som är på gång inom föreningen och inom sporten.

Så hur gör jag om jag vill börja med avel av galopphästar?

-Svensk Galopp har tagit fram en skrift som ger svar på de flesta frågorna man kan ha som ny i branschen, och den finns digitalt på SG:s hemsida. Vill man ha den i pappersform så kan man beställa den från Svensk Galopp eller från SFAF. Vi kommer också att dela ut den till intresserade på Bro Park på söndag, när vi har SFAF:s dag i HNS-projektet för uppfödare. Väl mött där! avslutar Nadja Bellander.