Så övervintrar Monsieur Vic

Sigyn "Sissi" Dysell och Stephanie Demmler älskar sin "hinderklippare", som för övrigt också är riktigt snabb även utan några hinder att hoppa över. Glädjen över priset som "Årets hinderhäst" går inte att ta miste på.

– Det är fantastiskt. Jag är jätteglad. Jag tycker nog att han var värd det, men det var nog hårfint mot duktiga Mutadaffeq, berättar Sigyn.

Monsieur Vic behöver dock inte be om ursäkt – hans prestationer över häckarna har i samtliga starter varit något alldeles extra. Föregående säsongs höjdpunkt i mångas ögon var när han och Kevin Parkin spurtade ner den engelska gästen Throne Hall i Hennes Majestät Drottningens Pris på "Cup-dagen".

Älskar sina skogsturer

Att träna en hinderhäst skiljer sig en hel del mot att träna slätloppshästar.

– De behöver en ordentlig grundträning och inte några snabbjobb – de måste kunna lära sig "disponera sig" för att kunna gå långa distanser. Jag går aldrig något snabbjobb med mina hinderhästar – ibland kan han få speeda lite på Angarn, men aldrig mer än ett par hundra meter. Vi rider våra hästar långa turer, minst fyra dagar i veckan. De är vältränade. Ibland åker vi till ridhus och där hoppar vi lite färgade bommar i ridhuset, men inte högt. Han hoppar allting glatt, säger hon.

Det ser dock inte så ljust ut för möjligheterna att träna på det gamla galoppfästet Angarn.

– Vi har ju tränat mycket på Angarn, men det kommer inte att gå. Man har börjat bygga ett ridhus "mitt i" och det kör lastbilar där hela tiden. Angarn var så perfekt – man kunde gå så där lagom långt och lagom fort.

Det har alltså inte varit några strålande "övervintrar"-förutsättningar under försäsongen.

– Man kan lugnt säga att det har varit svåra träningsförhållanden, men långa turer i skogen tar vi i alla lägen. Vi får åka till Bro Park lite oftare – det finns inget annat. På "Bro" tar de i så in i bomben när de kommer ur sista sväng in på upploppet – jag tycker det är svårt att träna där.

Delägaren Stephanie Demmler, som för övrigt har tre segrar som amatörryttarinna, är betydelsefull i Monsieur Vics liv.

– Hon hjälper till att träningsrida. Hon rider och jag talar om hur fort hon ska rida när jag sitter på någon av sällskapshästarna Battleoftrafalgar eller Xit. Det är svårt att bedöma tempot på en häst som inte gör mycket mer än han behöver, skrattar Sigyn.

2024 års första huvudmål

Det är ännu så länge inte fastslaget när Monsieur Vic ska starta upp säsongen.

– Det är osäkert när säsongsdebuten sker, men Champion Hurdle är första huvudloppet – sedan får man gå i de loppen som finns för honom.

Champion Hurdle är ett oerhört prestigefyllt lopp, ja, troligtvis det lopp som alla häcktränare vill vinna mest av allt. Detta lopp vann Christopher Roberts och Monsiuer Vic 2022 efter en strålande insats. Han tillhörde favoritskaran inför förra säsongens upplaga, men han hade lite känningar efter årsdebuten och fick strykas.

– Jag fick stryka honom i Champion Hurdle för han slog i lite i debuten förra året – han verkade känna av det lite och då vågar man inte. Det var ingen fara, men man måste ta det säkra före det osäkra. Det var lite grymt, säger hon om förra årets stora missräkning.

Man chansar naturligtvis inte med hästar, men det var ändå väldigt tråkigt – det var ändå säsongens huvudmål. 2024 får bli revanschens år.

En riktig stjärna

Den karismatiske skimmeln är inte så enkel att "umgås med" innan loppen – det finns en del nerver. Nu har Sigyn varit galopptränare sedan 1969 så rutin och kunskap råder det ingen brist på. Teamet vet hur han vill ha det för att det ska fungera.

När väl loppet startar så släpper nervositeten. Han inleder alltid sina lopp genom att ta en anonym position och beter sig precis som i träning – här görs inget i onödan och inte en enda onödig kalori förbrukas. Som spelare och publik kan man bli fundersam, men när ryttaren säger till honom att det är dags – då blir det åka av – det ser nästan ut som om många av motståndarna står stilla. Han har en otrolig speed!

– Han är en väldigt mysig och cool häst. Han är också cool att rida, men han har tävlingsnerver. Det är det som driver honom – han har ju vinnarskalle, betonar Sigyn.