Nathalie Mortensen kommer, som så många andra galoppryttare, från ridsporten.
– Jag tävlade fälttävlan och drev försäljningsstall med ridhästar. Detta gjorde jag direkt efter nian, i stället för att gå gymnasiet, och hade som mest 15-20 hästar till försäljning hemma i stallet, berättar Nathalie, som är 25 år.
Hon tävlade mycket framgångsrikt och vann bland annat SM i fälttävlan med nu 20-årige favoriten Remember Me, som hon fortfarande har kvar, jämte två andra, yngre fälttävlanshästar.
–Jag försöker att klämma in någon tävling då och då, men det är svårt att hinna med, eftersom jag rider lopp 3-5 dagar per vecka, så mina ridhästar är mitt dåliga samvete och jag ska väl bara behålla en aktiv tävlingshäst framöver.
Kom in via Strömsholm
Galoppsporten hade Nathalie ju hört talas om, men hon hade inga kontakter. Hennes smärta kroppsbyggnad – hon rider 49 kg utan att banta – i kombination med den omfattande riderfarenheten och förtjusningen i att galoppera fick vännerna att föreslå en karriär som jockey.
–Jag bodde i Karlstad och hade aldrig ens sett en galopptävling, men till slut mailade jag till Helena Gärtner och fick tips om kurserna på Strömsholm, där Henke Engblom då var lärare. Jag kände genast att galoppen var min sport!
–Efter kursen, som var i november 2005, fick jag möjlighet att jobba i Henkes stall under vintern. Jag fortsatte sedan att tävla med mina ridhästar, men kom tillbaka till Henkes stall och hälsade på och blev så småningom kvar.
Någonstans längs vägen uppstod tycke mellan tränaren och den unga ryttarinnan, och de har nu varit ett par snart i fem år.
–Fast jag fick ju inte rida så många lopp i början – det var väl inte förrän jag köpte egna galopphästen Jim Beam som det blev regelbundet.
Familjeföretag
Nathalie äger nu åtta starthästar själv (”nio om man räknar mammas häst”) och i stallet i Mellerud, som hon och Henke hyr av Nathalies föräldrar och driver tillsammans, finns mellan 40 och 50 hästar. Man har hjälp av familjen, grannarna och ett antal praktikanter, men det är ändå lätt att förstå att det inte blir mycket fritid för paret.
–Vi har tre dräktiga avelsston, och så mina tre ridhästar, men resten är faktiskt galoppörer, fast många är unghästar som inte har startat ännu.
Bästa egna hästen?
–Det är nog History Girl (två segrar på tre starter i Sverige, hcp 79). Hon är anmäld till Jockeyklubbens Avelslöpning och kommer att gå ett prep race på Jägersro härnäst.
–Moorland Boy (två segrar, hcp 77) är också en bra häst, men han har inte gått så bra på sistone. Men jag kan inte peka ut någon favorit bland mina hästar, utan jag tycker om alla lika mycket.
Vill rida bättre
Nathalie rider alltså sin tredje hela säsong och har ridit närmare 400 lopp men tycker själv inte att hon har hittat den rätta stilen.
–Jag vet att jag inte ser så prydlig ut i finishen och jag arbetar på att förbättra min stil. Kanske måste jag rida med lite kortare läder? Detta att jag har ridit så många ridhästar kanske spelar in och gör att jag har svårt att ändra på sitsen.
–Det kanske vore en god idé att resa utomlands och rida ett tag för att få nya intryck, men det är ju svårt att åka hemifrån när man har så många hästar att sköta.
Som lärling har Nathalie en ovanlig situation då hon även är stor hästägare och alltså är garanterad en hel del ritter. Men hon rider faktiskt mycket åt andra tränare också, och inte utan framgång. Det blir ritter över hela Skandinavien, och resandet både med och utan hästar tar ju tid eftersom man inte egentligen har nära till någon bana.
–Till Göteborg är det 1,5-2 timmar och till Oslo 4 timmars resa. Men det är ju tävlingarna som är det allra roligaste, så det vill jag göra så mycket som möjligt, även om det innebär att jag är mycket borta från gården.
Till sist frågar vi om Nathalie har någon dröm?
–Jag vill bara bli en bättre ryttare!
Entusiasm och energi finns i övermått, vilket tycks smitta av sig på hästarna, som löper bra för Nathalie Mortensen. Då återstår bara en finslipning av stilen, vilket vi är övertygade om att vi kommer att få se i takt med att rutinen växer.
Nadja Bellander
