Max Friberg är tillbaka i sporten – men nu är det en hobby

– Jättekul att jag fick en ritt, jag ser verkligen fram mot det.

Om vi tar det från början så har Max, som hunnit bli 31 år, galoppsporten i blodet. Farfar Stig, pappa Sam, mamma Lou–Lou och farbror Ted var alla framgångsrika. Och Max red som bekant som jockey, det blev knappa hundratalet vinster innan han sa stopp.

– Jag vann lopp då och då, men det räckte inte. Jag fick inte ekonomin att gå ihop. Det håller inte att tvingas lägga till från den egna börsen hela tiden. Du måste nog tillhöra de fem bästa för att det ska gå runt.

Så han sadlade om (ursäkta den dåliga vitsen) och började på Trygg-Hansa, vid sidan om studerade han nationalekonomi. Det fanns helt enkelt inte tid för hästar och galopp under en period. Men han har som sagt sporten i blodet, suget har hela tiden funnits där. Han köpte sig en galopphäst, han började gå proffstränarkursen och nu rider han löp för Annika Delinder på onsdag.

– Jag har lite kvar på kursen, men om allt går väl kan jag ta ut min proffslicens från första januari.

Nu har Max inte som primär plan att bli en stor proffstränare, utan han gick kursen främst för att kunna träna och riden den egna hästen. Om han sedan får någon häst i träning så är det bara bonus, precis som möjligheten att rida löp.

– Jag tycker fortfarande att det är fantastiskt roligt att rida, så det vill jag gärna fortsätta med. Och proffstränarkursen har varit väldigt spännande och lärorik. Inte minst har det varit kul att lära känna travmänniskorna, de har en lite annan syn på hästsporten.

I sin comeback som ryttare har det blivit sex starter, det har gett en seger och två andraplatser – alla tillsammans med den egna hästen Codify. Den köpte han förra hösten från England, han tränas av Jonna Larsson i Kvarnby även om Max i allra högsta grad är inblandad.

– Det var en fantastisk känsla när jag fick vinna ett lopp på Klampenborg, även om han med den stammen egentligen var skyldig att vinna.

På nå’t sätt är ordningen återställd svensk galopp när det finns en Friberg i sporten, farfar Stig klev in i sporten för snart 100 år sedan – 1928. Och undantaget korta uppehåll har det sedan alltid funnits en Friberg på plats.

– Det känns bra att vara tillbaka och jag rider gärna löp. Sen, om jag en dag blir tränare, återstår att se. Idag har jag ett bra civilt jobb som jag trivs med.