Fredrik Janetzky och Per-Anders Gråberg tillsammans med Team Santanders coach Johan Olsson.
Imponerande insats i Vätternrundan – nu laddar jockeytrion för Vansbrosimningen
22 juni 2022 10:03
“Jag förstår nu vilken fantastisk grund vi jockeys har, hur mycket vi har med oss.” Orden kommer från Fredrik Janetzky sedan han klarat av Vätternrundan, det första benet i en Svensk Klassiker.
Han är hur pigg som helst efter utmaningen att cykla 31,5 mil och låter själv förvånad över att det gick så bra.
– Jag trodde jag skulle känna mig komplett död, men jag är hur fräsch som helst.
Och givetvis klarade klarade också Per-Anders Gråberg och Annie Nilsson Lindahl utmaningen.
Fredrik hade egentligen som mål att ”ta sig runt”, men startade i en grupp som hade målsättningen att klara sträckan på tolv timmar. När starten närmade sig fick han förstås lite kalla fötter.
– Jösses, de kom med strikta scheman med inlagda fem minuters pauser och liknande. Jag fick snudd på ångest.
Fredrik är, precis som Per-Anders och Annie, med i Team Santander. De har fått coachning, bland annat av skidvärldsmästaren Johan Olsson, och hjälp med uppladdningen. Under själva loppet körde de också i en klunga.
– Det var lite lagtempo, vi körde i något som kallas ”Belgisk kedja” och när du låg med i raden gick det otroligt mycket lättare. I rygg på andra åkare sparar du upp till 30 procent av kraften.
Så med 30–40 mil i benen innan loppet körde Fredrik runt på 11 timmar och 47 minuter, vilket gör att han höll en snitt hastighet på strax under 30 km/h – alltså mopedhastighet.
Snabbast av ”galopptrion” var Per–Anders Gråberg som körde på 11 timmar och 41 minuter och var med i samma klunga som Fredrik.
– Vi var en stor klunga från start, men bara tio klarade målet på tolv timmar och vi två från galoppen var med där.
Annie Nilsson Lindahl gick i en annan klunga, fick tiden 16 timmar och 27 minuter.
– Hon var nog lite för försiktig och hade kunnat förbättra den tiden med någon timme om hon gått med i en annan klunga.
Tre utmaningar återstår nu för Fredrik – och utan att vara elaka så finns det en del att jobba på. Vansbrosimningen?
– Jag har ju precis som alla andra plaskat runt i någon pool, men det här ska vara något annat. Jag har fått rådet att träna i öppet vatten så det inte kommer som en överraskning.
Lidingöloppet?
– Det ska vara tufft, dessutom har jag ett knä som spökar. Men jag ska runt.
Vasaloppet?
– Det är nog det jag mest av allt ser fram mot. Fast jag har bara stått på löparskidor två gånger i mitt liv. Och jag tror att båda gångerna åkte jag med P-A.
