Ulrika Holmquist berättar att det var tack via sin snabba ponny Ubor som hon blev nyfiken på galoppsporten. De tävlade i ponnygalopp några år och därefter började hon rida hos tränaren Christer Hederud i Göteborg. Efter arbetsryttarkursen på British Racing School i Newmarket, England, tog hon ut amatörryttarlicens i Sverige. Ulrika hann dock bara med ett par ritter i Sverige innan ett nytt utlandsäventyr väntade, denna gång i Cambridge i Nya Zeeland.
Bra möjligheter som lärling
Det var via en annons på Svensk Galopps hemsida som Ulrika fick nys om att den nyzeeländska tränaren Murray Baker sökte arbetsryttare. Hon åkte dit och arbetade i sex månader. Efter en kortare tid tillbaka i Sverige så bestämde hon sig för att återvända till Nya Zeeland, denna gång för att bli jockeylärling hos Lee Sommervell. Framgångarna lät inte vänta på sig. Efter 13 månader med lärlingslicens har Ulrika nu ridit över 300 lopp, och vunnit 24 av dessa.
- Det är fantastiskt spännande och jag har lärt mig otroligt mycket. Som lärling har jag fått otroligt bra möjligheter. Jag har fått möjlighet att rida för flera topptränare och har ridit många otroligt duktiga hästar.
- Ett av de bästa minnena jag har från galoppen var på min tredje tävlingsdag då jag red en dubbelseger. Det var väldigt häftigt. I lördags var jag på samma tävlingsdag igen ett år senare. Jag vann då samma två löp som förra året. Det var häftigt!
Drömmer om Grupp 1-vinnare
Ulrika bor och jobbar i Cambridge, vilket är en central ort för Nya Zeeland när det gäller galoppsport. På galoppbanan tränas ett tusental hästar varje morgon. Ulrikas arbetsdag börjar klockan halv fem på morgonen och pågår till ungefär klockan elva på förmiddagen. Under den tiden hinner hon rida mellan tio och 15 hästar. Tre till fyra dagar i veckan, efter att morgonpasset är avslutat, åker Ulrika på tävlingar.
- Vi har minst tre tävlingsdagar varje vecka. Galoppen här är väldigt folklig och den finns överallt, i tidningar , TV och radio. Vi har två TV-kanaler som bara sänder racing. Industrin här på Nya Zeeland är betydligt större än i Sverige. Bara Nya Zeeland har över 50 galoppbanor. Nya Zeeland föder dessutom upp väldigt mycket fullblod. Många av hästarna som springer i Asien och Australien är uppfödda här.
På frågan om var hon ser sig själv om fem år, svarar Ulrika att hon hoppas att hon etablerat sig som jockey och vunnit många lopp.
- En dröm hade varit att lyckas ha vunnit Grupp 1-lopp och ridit i ett flertal länder. Det hade varit fantastiskt att komma och rida i Europa!
Ulrika Holmquist i den gula dressen längst till vänster i bild
Rekommenderar andra att åka
Ulrika har bara goda ord att säga om Nya Zeeland.
- Det är fantastiskt vilket härligt bemötande jag har fått här på Nya Zeeland. Människorna är väldigt trevliga och utifrån min upplevelse är det ett land som välkomnar utländska arbetare. Och jag tycker om sättet de jobbar med sina hästar här. Jag upplever hästarna som väldigt lugna och harmoniska.
Ulrikas rekommendation till andra som vill åka utomlands och jobba med galopphästar är att helt enkelt ”våga ta beslutet att åka!”.
- Även om man inte är åker för att stanna är det fantastiskt att få erfarenhet från galoppen i andra länder. Alla länder jobbar med hästarna olika och från min upplevelse har jag tagit med mig något positivt från alla ställen jag varit på än så länge. Förutom galoppen i Skandinavien har jag varit i kontakt med galoppsport i England, Australien och Nya Zeeland. Förutom att jag har lärt mig om galopp genom att resa har jag fått många fina upplevelser och fått träffa många intressanta och fantastiska personer.
Amie Karlsson
