En annorlunda galoppresa mot drömmen om seger i Grand National

Skaratränaren och hans kompis Three Is Company har haft en trög försäsong.

– Vi började ganska tidigt med att trava i gång i mitten av januari. I april bröt jag tån och kunde inte rida på två veckor, men fick sedan ha skyddsskor. Efter två veckors canter så sträckte han sig och han blev konvalescent i hagen i nästan fem veckor. Vi fick börja om igen och när han startade på Bro Park den 18 maj hade han inte varit i gång så länge och saknade träningsjobb. Det var första gången jag startade en häst där jag kände att vi inte kunde vinna. Det var inte mycket som stämde då och han pressades inte. Till andra loppet på Göteborg så hade han hopptränat emellan och då satt hoppningen klockrent, men det var för kort distans. Ändå blev han tvåa.

Hur känns han inför årets största uppgift – Svenskt Grand National?

– Han är där jag vill att han ska vara. Ryttaren Elliot Öhgren och han trivs bra ihop och de vann Familjen Perssons Minneslöpning tillsammans förra året. Han verkar tända till lite extra när det är Cross Country-stil. Han läser avstånd och sådant väldigt bra och brukar oftast komma rätt på alla hinder. Jag tror han kommer vara "topp tre" i GN.

Om vi tar det från början – hur började det här med ditt hästintresse egentligen?

– Jag har alltid älskat hästar, men jag har alltid varit våldsamt allergisk och inte kunnat vara i ett stall utan att bli sängliggande i en vecka. Jag har också alltid älskat hundar och så märkte jag plötsligt att jag började kunna umgås med dem. Även pollen har det blivit bättre med och i år har jag inte känt någonting. Det enda djuret som inte fungerar är katt. Jag är ju rätt ny i sporten och köpte min första häst när jag var 47 år.

Tillsammans med hopphästen och läromästaren Calypso startade Lars-Åke resan som ryttare och tränare. Bredvid sig har han haft sin flickvän och hennes syster som hjälpt till.

– Jag trivdes inte i en paddock så jag flyttade ut alla hinder på gräset runt hagarna och hoppade i terrängen som i fälttävlan. Calypso var väldigt fundersam i början då han undrade varför hindren var utanför banan. Efter ett tag gick det bra och jag åkte på mitt första ridläger den sommaren. Det var ett kombinerat fälttävlansridläger och det var jag och femton flickor mellan tolv och femton år.

Låter tufft. Hur klarade du och Calypso er?

– Det gick faktiskt bra. Jag låg vaken hela natten och pluggade dressyrbanan inför avslutningen där vi skulle rida en ”debutant” i alla tre disciplinerna. Dressyr var inte riktigt min grej. Det gick dock bra, mest på grund av uppförandet och vår positiva inställning, berättar han skrattandes.

Hoppningen och terrängen gick fint och de fick godkänt. Sommaren 2016 köpte han det engelska fullblodet Velldone med hjälp av Bodil Blomqvist som då var tränare.

– Det var då jag förstod vad som menas med en riktig häst. Mina svärföräldrar skrek bara rakt ut när jag sa att jag skulle köpa ett fullblod – de går ju inte ens att leda ut och in i hagen och inte går de att ha i stallet heller då de sparkar sönder allt. Man kan lugnt säga att de ändrat sig.

De hoppade terräng tillsammans och det slutade med att Bodil tyckte att han kunde starta. Det blev seger på Övrevoll i Oslo under Anna Pilroth och han var fast. Inte minst tack vare Bodil och Stig Pilroth som lärde honom om en sport han inte visste något om – galopp.

Tog ut egen licens

Efter att på Irland hoppat 1,40-hinder så tog Lars-Åke ut amatörryttarlicens några månader efter att han blivit amatörtränare 2019. Han har till och med provhoppat en del hinder på Strömsholm.

– Jag har alltid haft en längtan att få tävla. Jag red några lopp, men har inte gjort det sedan jag bröt tummen. Jag har inte släppt tanken på comeback. Allt är klart för att ta ut ryttarlicens igen. Det var underbart att hoppa på Strömsholm. Fantastiska hinder.

Ligger du och pluggar dressyrprogram fortfarande?

– Nej, det har jag släppt nu. Det är lite andra saker jag ligger och går i genom på natten.

De drömmar som Lars-Åke har innefattar några av världens tuffaste hinderlopp i Storbritannien och Tjeckien.

– Det är ju drömmar – drömmar får man fortfarande ha skattefritt, skämtar han.

På lördag kommer Lars-Åkes föräldrar att vara på plats – och kungen.

– Det är lika stort för mig att mor och far är på plats för första gången som att kungen kommer, avslutar Lars-Åke som till vardags arbetar med lastbilar för Volvo Powertrain i Skövde.