Balcan Boy (YUG) sk val född 2003 (Vireo - Irina/Mr Bush)
galopptränare: Tommy Gustafsson, nuvarande ägare: Veronica Persson
Jag tänkte berätta historien om mig och min bästa vän Balcan Boy (stavades Balkan Boy som galopphäst)
Balcan Boy är född 2003 i Serbien och importerades till Sverige året efter. Han kom till hit i december tillsammans med en annan blivande galoppör i en trailer med dåliga däck. Väl framme på stallplan så välte trailern. Detta har resulterat i både synliga och osynliga men för honom i form av ärr och en svagare vänstersida rent muskulärt.
Balcan stod i träning och tävling i Täby hos Tommy Gustafsson i sina unga år, men hans vinstpeng på 4800 kronor, visserligen i sin enda start, visar kanske att han inte skulle bli en direkt ”familjeförsörjare” inom just denna sport. Han såldes till en kvinna som bedriver tillridning/utbildningsstall i Strängnäs. Där stod han för att omskolas till ridhäst, men ansågs svårriden och vilade i flera perioder.
Hösten 2011 blev mitt förra fullblod utdömt p g a artos i framknät, och jakten på en ny häst tog fart. Jag hittade en liten och intetsägande annons på en av Sveriges populära salusidor. Det sade klick redan där. Jag minns att jag knappt ställde några frågor, jag bara åkte och kollade. Det var väl ingen succé om man uttrycker sig milt, men det är en kul film att ha nu. Jag provred andra hästar med, men det var kört. Han hade valt mig!
Väl hemma började en kamp med omställning. Vi kämpade med att sko honom ofta och noga för att få ihop ankfötterna som han snubblade runt på,och vi behövde hitta rätt bett, rätt sadel, och rätt foder. Han visade sig vara ganska kräsen inom de flesta områden och dessutom ganska skärrad. På första uteritten tog det oss 15 minuter att komma ut på asfalten från grusvägen så markskygg var han. Vi fick också lägga mycket tid och pengar på att få hans kropp rak och hans ”galoppmuskler” att anpassa sig till livet som ridhäst. Mantrat fick vara och är än idag: fodra-träna-vila.
Vi använde vår första vinter ihop till att försöka hitta styrning, gas och broms. Och finna varandra. Inte många tränare trodde på oss i det läget. Varje hoppträning bestod av att först stanna och titta på varje hinder eller bom. Varje dressyrträning hörde jag knappt tränaren för att han hackade tänder på grund av all spänning.
Balcan Boy i terrängen
Men sakta men säkert så. Under 2012 kunde vi börja tävla, och även om vi fick fina poäng i dressyr så låg fokus på fälttävlan, och som han briljerade i terrängen! Han blir som en annan häst där, självsäker och lycklig, inte ett bekymmer i världen. Så häftigt!
2013 klämde han till med seger i en H90 med 78% i dressyren och felfri i övriga moment. r
Under 2014 började han blomma ut på riktigt och genomförde MSV:C dressyr och CNC* fälttävlan samt felfri i 115cm hoppning. Han börjar också visar prov på ett en helt otrolig trav, och vi börjar kika på hur långt vi kan ta oss i dressyren, med min trogna dressyrtränare vid min sida.
Men man kan inte bara rycka fälttävlan ur ett ekipage hur som helst, vi har helt enkelt för roligt ihop. Men vi väljer numera klasser och tävlingsplatser med stor omsorg. Så vi fortsatte att tävla alla tre grenar parallellt under både 2015 och 2016, och lyckades klättra i dressyrklasserna, långsamt och säkert.
2017 visade sig överträffa alla förväntningar! I år har vi kvalat till MSV: A dressyr genom godkänd ritt i MSV:B5. Vi hann också med fem tävlingar i fälttävlan varav vi placerade oss i fyra av dessa. Vinst i H90 och silver i DM hör till höjdpunkterna.
Att jag sex år efter köp kan lasta och åka med honom själv, att vi kan rida seriebyten ner till var 4:e steg och styra mot stora terränghinder med fullt förtroende för varandra gör verkligen livet värt att leva, tillsammans med min fd. galoppör!
Så frågan kvarstår, är han dressyr eller fälttävlanshäst just nu? Oklart! =)
Se filmer med Balcan Boy, klicka här
Veronica Persson
