När Colin Rayner kom till Sverige för tre år sedan för att ta över driften av galoppskolan på Strömsholm hade han avverkat 14 år som instruktör på British Racing School i engelska Newmarket, varav de senaste sju som Chief Instructor. Hans elever där har blivit mycket framgångsrika inom galoppsporten i hemlandet.
-Bland de elever som jag har haft under de här åren på BRS finns nio stycken championlärlingar, inklusive Paul Hanagan. Han var 16 år och ganska oerfaren när han kom till oss, men blev först championlärling och har nu varit championjockey i England de senaste två åren, berättar Colin, som själv har gått den långa vägen inom sporten.
Efter att ha ridit såväl hoppning och dressyr som fälttävlan när han var helt ung, blev han jockeylärling och red ”ett par hundra lopp”.
-När jag blev för tung för de låga vikterna, började jag rida på hinder. Sedan blev jag head lad, assistant trainer och slutligen tränare under ett antal år, innan jag började arbeta på British Racing School.
Bland Colins uppgifter på BRS fanns att intervjua de svenska elever som skulle komma på kurs i England, och därför hade han kontakter i Sverige och hade varit på besök här under en följd av år.
-Jag hörde ett rykte om att det fanns en position ledig på den svenska galoppskolan och tyckte att det kunde vara dags att söka nya utmaningar.
Trivs i Sverige
Trots att ingen kunde ha varit bättre lämpad för uppdraget att blåsa nytt liv i galoppskolan på Strömsholm, visade det sig svårt att få tillräckligt med elever att söka det gymnasieprogram som låg till grund för satsningen. Detta ledde till att Ridskolan Strömsholm beslöt att lägga ner verksamheten i och med utgången av vårterminen 2012, då den första kullen fullföljt sina tre år.
Colin och hans hustru Heather beslöt sig dock för att stanna i Sverige, och engelsmannen har nu Svensk Galopp som arbetsgivare, då han fortsätter med rekrytering och utbildning av ryttare. Han sitter också med i den lokala galoppdomstolen på Täby Galopp och har hand om genomgångarna med amatörryttarna efter deras lopp.
Under hösten har Svensk Galopp sjösatt projektet Galoppens Talanger, och detta fick så många ansökningar att man utvidgade det till att även omfatta Galoppens Utmanare. Båda grupperna, som består av unga ryttare i början av sin tävlingskarriär, får stöd och råd av erfarna jockeys, och Colin håller i de övergripande arrangemangen.
-Nu i början har vi mest försökt att hitta tider för kurser och träningar då så många som möjligt av ungdomarna kan vara med. De flesta går ju i skolan eller har andra arbeten vid sidan av ridningen. Avsikten är att vi ska ha regelbundna träffar, minst en gång per månad, och utöver det är jag alltid tillgänglig på eftermiddagarna om någon vill ha lite extra hjälp med t ex sitsträning på Plastic Wonder. Jag är ju också på Täby varje tävlingsdag, och i helgen har vi en sammankomst på Jägersro, där Ole Larsen och Jacob Johansen också kommer att medverka.
Elevstall på Önsta?
Något elevstall med egna hästar och kurser varje vecka har det inte blivit ännu; det skulle kräva resurser som inte finns att tillgå i dagsläget.
-Om man har ett skolstall så blir man ganska låst vid det och hinner inte så mycket annat. Det tar mycket resurser, både i pengar, tid och arbete. När Täby flyttar till Önsta kanske det kan bli ett naturligt steg att man även inrättar ett elevstall, och det behöver inte vara något negativt att det dröjer ett par år innan vi är där – då har vi tid på oss att tänka ut den optimala lösningen, och vilken typ av faciliteter som kommer att behövas runt ett sådant stall.
Under tiden reser Colin runt en hel del till olika skolor, med tonvikt på naturbruksgymnasier, och ”sjunger galoppens lov”, som han uttrycker det. Och han får ett stort gensvar!
-Det finns ett enormt stort intresse för galoppsporten ute bland ungdomarna! Efter bara ett par besök på skolor har jag redan flera elever som praktiserar i olika galoppstall, och jag märker att många är mycket nyfikna på galoppen, men man vet inget om den, och inte hur man kommer in i sporten heller.
Gillar diskussioner
Där har Colin en uppgift att fylla, och han gör det på ett effektivt sätt.
-Jag är inte den typen som står framme vid en kateder och mässar, utan jag gillar dialog och diskussioner och tycker om när jag får mycket ”input” från eleverna. På så sätt blir de också mer aktiva och jag får ett kvitto på att de förstår vad jag säger.
Språket har inte varit något problem, eftersom ”alla” i Sverige förstår och pratar engelska, utom möjligen de allra yngsta ryttarna.
-Jag har märkt att de yngre ponnyryttarna ofta är lite blyga när det gäller att prata med mig, men min målgrupp är ju egentligen från 15 år och uppåt, om vi tänker rekrytering av arbetsryttare och tävlingsryttare.
Har Colin fått ändra sitt arbetssätt jämfört med hur han undervisade eleverna i England?
-Nja, vissa justeringar gör jag kanske, men det är egentligen från person till person, hur man når bäst fram. När man lär ut något, så lär man sig själv något samtidigt; det är en ständigt pågående process.
Vill rida med eleverna
Colin vill gärna arbeta nära sina elever och se hur de fungerar ”till vardags” också. Därför har han föresatt sig att besöka stallbacken ganska ofta under helgerna och rida ut tillsammans med dem, om tillfälle ges.
-Jodå, jag rider fortfarande, även om jag inte hinner göra det varje dag. Det är bra att kunna rida med på en tur, då kommer jag ju så mycket närmare eleven, om vi till exempel kan galoppera i bredd, i stället för att jag står på marken flera kilometer bort.
Colins andra sport är golf, och på vintern spelar han – gitarr! Så pass bra att han blivit engagerad att spela på fester.
-Det är ju inte ett yrke för mig precis, men det är något jag gärna gör och ställer upp på. I England gjorde jag det ganska ofta, och även sedan jag kom till Strömsholm har det blivit en del spelningar.
Ungdomen är framtiden
Colin har en del idéer om hur man kan marknadsföra galoppen och få fler hästägare, aktiva, spelare och en större publik.
-I England har man lyckats väl med att nå ut till sin målgrupp, unga människor som har en del pengar att spendera. Det har man gjort bland annat genom att marknadsföra kändisar som deltar i sporten, och genom att få galoppen att framstå som trendig och livkraftig.
-Man har lyckats få bort stämpeln ”gammal gubbe med hatt” som den typiske besökaren och folk har nu bröllop och andra fester på banorna, företagsevent och andra arrangemang. Den utvecklingen skulle vi kunna få i Sverige också, med rätt sorts marknadsföring.
-Jag är överväldigad av det intresse som ungdomarna visar när jag berättar om galoppen ute i skolorna och jag tror att framtiden är ljus om vi kan kanalisera detta på rätt sätt, avslutar Colin Rayner, som vi önskar lycka till med en mäktig men spännande och givande uppgift.
Nadja Bellander
