Team Schillström satsar på stora hästar nu

Göran Schillström har sadlat om till stora galoppen.

-Framgångarna för Emma och Meesa Bar Zippo har verkligen givit blodad tand. Man kan säga att det är detta som har lagt grunden till den verksamhet som vi kommer att bedriva här på Angarn framöver.

Trots att Göran är tredje generationens hästkarl – såväl farfar som pappa var travtränare och brodern Anders är det än idag – började han ganska sent i livet med hästar som ett sätt att leva.

-Jag är uppvuxen med hästar omkring mig men började aldrig jobba i pappas stall. Jag har alltid velat gå min egen väg, utan att det för den skull har handlat om någon konflikt med min familj. Men jag greps aldrig av det där riktiga hästintresset förrän jag träffade min fru Kristine. Hon hade sysslat med fälttävlan och jag kom ju från travbakgrund, och vi beslöt därför att pröva på en ny sport som vi kunde ha gemensam.

Köpte en quarter

Valet föll på westernridning, och det var därför paret för 12 år sedan köpte quarterhästen Meesa Bar Zippo, som enligt uppgift var drygt 150 cm i mankhöjd. Till dottern Emma köpte man så småningom A-ponnyn Smirre, och fyrfotingarna stallades upp på familjen Hedmans anläggning på Angarn.

-Där kom vi i kontakt med ponnygaloppen och Emma ville gärna prova med sin ponny, så hon red några lopp, mest på skoj, och ponnyn sprang inte så fort.

Men galoppintresset var väckt och det blev snart övergång till B-ponnyn O’Boy, även han en trygg och pålitlig läromästare men ingen direkt segerstaplare. Under dessa år hade Göran märkt att familjens quarterhäst älskade att galoppera och verkligen hade kapacitet för det.

-Vi insåg att vi inte hade kontrollmätt honom vid köpet utan bara antagit att han var drygt 150 cm, men när vi fick honom mätt officiellt visade det sig att han klarade gränsen för D-ponny, som ju går vid 148. Då föddes tanken att Emma skulle kunna rida honom på ponnygaloppen.

Champions direkt

Resten är historia, som det brukar heta. Redan första året, som var 2011, vann Zippo 6 av sina 9 starter, inklusive SM och Skandinaviskt Mästerskap, och de övriga tre slutade på silverplats. Han vann på samtliga fyra banor i landet, Täby, Jägersro, Göteborg och Strömsholm.

Zippo blev Årets Ponnygaloppör i Kat D och Emma blev Årets Championponnyjockey, alla kategorier, och ekipaget slutade dessutom tvåa i Dalva de Oliveira-serien i sin kategori.

-Zippo skadade sig allvarligt i hagen dagen efter SM och kunde inte delta i Dalva-finalen, så han fick bli konvalescent under hösten och vintern och sedan göra comeback under 2012.

I år har Zippo och Emma hittills vunnit 7 av 9 starter, och i Skandinaviskt Mästerskap, som reds i Norge i konkurrens med flera fullblodskorsningar, nåddes en meriterande fjärdeplats. Emmas bror Daniel har också tävlat i ponnygalopp under året, på familjens andra quarterhäst Znick Znack.

I takt med att antalet hästar ökade, hade man flyttat från Lilla Rörby till Gillinge Gård, där hästarna kunde få gå i lösdrift, en uppstallningsform som Göran känner varmt för.

-Men jag var ju sugen på att få tillgång till träningsbanorna för våra ponnygaloppörer, och när jag pratade med anläggningschefen sa han att om du ska få hyra stall på Angarn måste du ha stora hästar i träning också. Jag hade redan anmält mig till Steg 1-kursen men nu blev det ju även Steg 2 vid nästa tillfälle, för jag tänkte att det var lika bra att löpa linan ut. Har jag bestämt mig för något så ror jag skutan i land, understryker Göran.

Det blev flera hästar!

Så efter genomgången amatörtränarkurs åkte Göran till Catharina Vång för att köpa en starthäst. Valet föll på Easter Star, en treåring med färsk segerform. Dessutom fick han med sig en ostartad tvååring som heter Billie Jean High.

-Easter Star, eller Östen som vi kallar honom, hade jag ju kunnat starta direkt och då rida på den form som fanns vid köpet. Men jag kände att jag ville bli lite mer varm i kläderna själv först, läsa på om propositioner och annat så jag var bättre förberedd på både teori och praktik kring tävlingarna.

-Östen har det gjort gott med en vila, han ser fin ut och känns bra och nu börjar vi närma oss start med honom. Billie har haft lite problem med startboxarna tidigare och vi har tagit det väldigt lugnt med henne. Hon fick också en sårskada mitt i sommaren som tog lite tid på sig att läka ut. Men jag har inga planer på att starta henne förrän nästa år, hur som helst.

När flyttlasset gick till Angarn i slutet av juli fanns, förutom de två engelska fullbloden och de två quarterhästarna, även en arabhäst med i bagaget.

-Devatschkah är en meriterad distanshäst på SM-nivå och ursprungligen hade vi tänkt att Kristine skulle rida distans på henne. Men hon är efter Red Baron, som ju var en mycket bra galoppör, så det är klart att det är frestande att testa henne på galoppbanan. Hon har dock åldern emot sig, och det är möjligt att vi säljer henne till hösten.

Hindersporten lockar

Team Schillströms galoppintresse slutar inte där. Senare i höst har man för avsikt att köpa in en hinderhäst också, med Dennis Persson och Nigel Cook som rådgivare.

-Jag gillar stora, rejäla hästar som tål träning och tävling. På amatörtränarkursen berättade min kollega och granne Agnes om hästarna i Polen, som är kapabla och hållbara, och det kan hända att det är där jag kan hitta en rutinerad hinderklippare att börja med, eller på Irland. Eftersom jag är ny i branschen kommer jag att förlita mig på de råd jag får från dem som har varit med länge, och sedan lära mig längs vägen.

Några av Görans grannar på Angarn visade oro på förhand, efter rykten att han skulle komma dit med ”en massa ponnyer”. Vi anar att man fruktade en flock skäckfärgade shettisar (många fullblod är rädda för sådana) men de två quarterhästarna - som är svåra att skilja från fullbloden där de går tillsammans alla fem i en jättestor hage - har knappast skrämt någon, och grannarna är lugna.

-Vi har nu sålt Znick Znack till Norge, och Zippo kommer att gå i pension efter årets säsong, då han fyller 20 vid årsskiftet. Han har gett oss så mycket glädje och så många fina upplevelser under så många år, så han har förtjänat att trappa ner lite nu. Men jag utesluter inte att han kan vara med i uppvisningslopp för quarterhästar, där de ju bara springer 400 m.

En ung talang

Emma, som fyller 15 år i februari, har för avsikt att fortsätta rida ponnygalopp ett par år till, parallellt med att hon går upp till stor häst. Därför kommer familjen att satsa på ännu en D-ponny, som anländer till stallet under hösten. Emma ska också gå ryttarlicenskursen i oktober, men själva uppridningen och amatörryttarlicensen får vänta tills hon har fyllt år; sådana är reglerna.

Hon är en av tre unga tjejer som har fått dela på Bosse Ahlquists stipendium. Vad ska hon göra med de pengarna, 3.000 kr?

-Jag kommer att lägga dem på utbildning, säger den unga ryttarinnan, som även har sökt till projektet Galoppens Talanger och är fullt inställd på att bli jockey så småningom.

Emma är liten och nätt och har fin stil, så förutsättningarna finns, men först ska hon gå ut skolan, och sedan finns planer på en sejour utomlands, kanske på British Racing School eller motsvarande på Irland.

-Hon får välja själv, vi sätter ingen press på henne åt endera hållet, påpekar Göran, som är glad att hela familjen delar hästintresset och deltar i verksamheten i stallet och hjälper till med träningsridningen.

-Jag driver egen firma som monterar skyltar, och det går bra för jag har ganska stora möjligheter att styra min arbetstid så det passar med hästarnas rutiner, men jag är tacksam för att Kristine ställer upp med markservicen, annars skulle det inte fungera.

Vi önskar Team Schillström lycka till med den nya satsningen på ”stora hästar” och ser med spänning fram emot att få se dem på banorna framöver.

Nadja Bellander