Micke Almén underströk behovet av att få tävlingarna närmare publiken, så att upplevelsen blir mera intensiv för de som tittar på loppen och allt runt omkring. Detta kan uppnås genom ett antal åtgärder som nu införs.
- Starten. Det är viktigt att tiderna hålls så att loppen rids enligt utsatt tid i programmet. ”Saftblandaren” (en gul roterande lampa) ute på banan kommer att sättas på när det är en minut kvar tills hästarna ska finnas vid startplatsen, för att påminna ryttarna om att de genast ska rida dit utan dröjsmål. Vid startboxarna kommer det att finnas en display med nedräkning av den tid man har beräknat att lastningen av hästarna ska ta, så att all personal vet hur många sekunder det är kvar till start. Med hjälp av en ny kamera, och en mikrofon som sätts i mitten av startboxarna, kommer ljud och bild att överföras till publiken och skapa en känsla av att man är nära. Om det blir omstart markeras detta med ”saftblandare” runt hela banan, kompletterat med sirener.
- Intern-TVn. Själva bilden i TV-rutorna har ändrat format för att passa bättre i de nya TV-skärmarna. Svensk Galopp har fått låna en storbildsskärm av Solvalla som kommer att finnas på plats hela säsongen och som vid storloppsdagarna kompletteras med ytterligare en, ännu större storbildsskärm. Förslaget att använda storbildsskärmen vid några fler tillfällen (än under tävlingar) under sommaren, för t ex grillfester i samband med OS i London och VM i fotboll, vann allmänt gillande.
- Tidtagningen. Deltiderna på 2400 m har inte stämt på grund av att banan inte är 1600 m runt utan ca 1760. Nu sätter man upp en ny stolpe vid 2400-metersstarten för att råda bot på detta.
- Information. Galoppdomstolen har fått ett nytt kamerasystem, men tidigare har man inte haft möjlighet att visa de olika vinklarna för publiken. Detta ska nu lösas. Likaså behöver målfotokameran bli bättre. En tavla som visar oddsen på hästarna kommer att sättas upp i anslutning till ledvolten. Man kommer också att återinföra ”ryttarmarschen”, den melodisnutt som talar om när ryttarna går ut från vågrummet till ledvolten, och en tydlig protestsignal ska också tas fram och användas vid behov.
- Vinnarcirkeln. Ceremonin vid prisutdelningen ska förlängas, så att vinnarna får njuta lite längre av uppmärksamheten och så att publiken får se mera på framsidan av banan i väntan på nästa lopp. När hästen och dess ägare, m fl, har fotograferats och ryttaren vägt in på den våg som finns intill, går hästägare, tränare, ryttare och prisutdelare upp på podiet för intervjuer, och hästen går då kvar i vinnarcirkeln ännu en stund. Tvåan och trean i loppet sadlas också av intill vinnarcirkeln i därför avsedda spiltor. Övriga hästar i loppet kan med fördel även de sadlas av intill dessa spiltor eller – vid sådana banförhållanden att det är möjligt – till och med ute på banan. Ryttarna går direkt till vågrummet utan att passera publikplats. Hästarna leds hem längs banan. Därmed kan hästarna till nästa lopp komma tidigare till ledvolten.
- Repriser. En särskild ”loopad” repriskanal kommer att sjösättas. Det innebär att det senaste loppet visas i repris om och om igen, tills nästa lopp rids. Då kan såväl spelare som hästägare och ryttare titta på loppet flera gånger. Som det har varit hittills är det lätt att missa den enda repris som sänts.
Startboxrutiner
Tove Gladh-Brandt har arbetat vid startboxarna i 19 år och tar nu steget upp som ny starter, efter att Calle Ekander gått i pension i samband med vinterfinalen. Hon berättade om några nya rutiner och idéer och påpekade att samtliga har att göra med säkerhet för ryttare och hästar, samt spelsäkerhet.
- Startern har ett tiotal personer till sitt förfogande vid startplatsen och hon planerar i förväg hur lastningen ska gå till och vilken medhjälpare som ska leda in vilken häst. Det innebär att tränare som vill hjälpa till själv måste kontakta henne i förväg för att planeringen ska stämma.
- Större krav kommer att ställas på hästar som kvalar. Dessa ska kunna gå in i boxarna inom rimlig tid och utan att behöva lyftas in med handkraft. Om man släpper igenom hästar som har problem redan innan de har tävlat så kommer situationen snart att bli ohållbar avseende andelen problemhästar.
- Häst som visar olydnad kan strykas av startern vid första tillfället. Tidigare formulering i Reglementet om ”upprepad olydnad” strykes.
- Om för flera hästar har begärts ”sist in” är det startern som avgör i vilken ordning dessa ska lastas. Urvalet baseras på erfarenhet av de aktuella hästarna och deras förmåga att stå kvar i boxen. De hästar som behöver det kommer att få en medhjälpare som håller i hästen medan övriga hästar lastas.
- Begäran om startboxtäcke måste inges i förväg, eftersom man bara disponerar ett sådant under den period som Göteborg har tävlingar.
- För att underlätta startboxträningen kommer startern att se till att tränarna minst en, kanske två gånger per månad får tillfälle att öva sina hästar i tävlingsboxarna, som kommer att ställas ut vid 1350-metersstarten på en i förväg aviserad tid. Tränarna anmäler i förväg vilka hästar som ska övas, och startern kommer då att medverka och på detta sätt lära känna hästarna ännu bättre. Vid dessa träningstillfällen måste tränaren ha egen personal på plats.
- De ordinarie övningsboxarna som finns vid 800-metersrampen är i desperat behov av renovering och underhåll, liksom de övningsboxar som finns på Angarn. Svensk Galopp måste snarast se till att detta åtgärdas. Förslag från tränarna var att flytta tillbaka övningsboxarna till DT-rampen (de står nu på gräset där övningshäckarna också finns) och då flytta in dem allra längst bort på rampen, så att man kan öva utan att störas av snabbgalopperande hästar eller traktorer på rundbanan.
Viktiga dokument
Madeleine Fuchs hade fått i uppdrag av Svensk Galopp att ta fram dokument avseende två viktiga saker: Alkohol- och droghantering, samt arbetsskador.
Dessa dokument delades ut till de närvarande tränarna och man diskuterade olika scenarion som kan uppstå om t ex en ryttare påträffas berusad på stallbacken. Madeleine menade att en arbetsgivare alltid har rätt att låta alkoholtesta en anställd eller engagerad ryttare.
Om den misstänkte vägrar att underkasta sig ett test, ska man anse att testet är positivt och agera därefter, det vill säga stänga av vederbörande från arbete. Svensk Galopp har som policy att hela arbetsplatsen ska vara alkohol- och drogfri och den tränare som anlitar personal som arbetar under berusning kommer att ställas till svars för detta.
Angående arbetsskador så är det viktigt att den som skadas får information om vilka åtgärder som behöver vidtas, och det utdelade dokumentet gav god vägledning om detta, som tränaren kan förmedla till sina anställda. Svensk Galopp har numera ingen försäkring för stallpersonal, så det är väsentligt att tränaren har det.
Till sist berättade sportchefen Nicholas Cordrey om årets propositioner och de ställningstaganden som lett fram till förändringarna från föregående år.
