Lennart Jr Reuterskiöld i sitt stall på Jägersro Galopp. Foto: Elina Björklund/Svensk Galopp
Det är lätt att tro att Lennart Reuterskiöld Jr föddes in i sporten och att valet av karriär var givet. Föräldrarna tränade framgångsrikt och galoppsporten var en naturlig del av hans uppväxt. Så karriärvalet får bli den första frågan när vi sätter oss ner i fikarummet i stallet på Jägersro och pratar en stund.
– Nej, givet var det inte. Jag hade kunnat bli snickare eller vad som helst och jag har faktiskt både sålt dammsugare och stått vid bagagebandet på Sturup. Nu blev det hästarna eftersom jag är född in i det.
Hinderryttare, hinderchampion – och nu championtränare.
Och där, i sporten, fanns, detaljen som kanske saknades i det ”vanliga” livet och som idag driver honom.
– Kicken. Jag får en adrenalinkick när mina hästar tävlar. Det är nog det som driver mig mest som tränare.
Och när kicken inte finns där?
– Då slutar jag, eller det kanske jag gör tidigare. Jag vet inte.
Han tävlar vanligtvis sina hästar mellan april och december varje år, men hur får han då sina ”kickar” under de månader då hans hästar får sin grundträning och inte startar?
– Jag kollar på fotboll på TV, på stora hinderlopp. Hockey, handboll. Jag får en liten kick av att titta på lag som jag håller på. Jag gillar nästan all sport.
Det där lilla extra får han också genom familjen; barnen Anton och Wilma spelar båda fotboll och är lovande, så fort Lennart får möjlighet följer han även deras matcher.
– Jag hoppas ju att det ska gå bra för deras lag, men också för dem speciellt. Det blir på ett annat sätt när jag ser Malmö FF, då är t ex Anders Christiansen inte viktigare än någon annan spelare. Då är det mer att laget ska vinna.
Kanske är det också så att han byggt upp sin verksamhet som ett lag där han själv är lagkaptenen/tränaren och det är det finns ett spelmönster – en struktur – som alla ska följa.
– Jag tror det är viktigt att du har en bra struktur i den här typen av verksamhet. Vi jobbar i en bransch med mycket pengar och vi har en ständig press på oss. Vi ska hålla en hög nivå och du och din personal ska leverera, förklarar han.
Det är hela tiden hjul som ska snurra, hästarna finns bara i stallet några säsonger – sen ska de ersättas med nya. Branschen är resultatfixerad och resultatet är enkelt mätbart i antalet segrar och antalet kronor som hästarna springer in på banan.
– Det är alltid en jakt, det går inte att gå ner i varv lite för då är det alltid någon som flåsar dig i nacken. Och blir du en gång passerad kan det vara svårt att ta sig tillbaka till toppen.
För två år sedan tog Lennart Jr Reuterskiöld hem Stockholm Cup på Bro Park med stoet Dorcia, som ägs av Stall QC och reds av Per-Anders Gråberg. Foto: Elina Björklund/Svensk Galopp
”Junior” har fördelen att ha en stabil och trogen kår av hästägare bakom sig som förstår sig på sporten och vet vad de ger sig in på. Lennart själv tycker inte att han känner någon extra press om en häst har varit extra dyr utan han försöker ge alla stallets hästar bästa möjliga chans.
– Hästen är som en lott, men en har olika pris. Möjligtvis kan lottens pris indikera på hur stor vinstmöjlighet det är.
Men allt mäts inte i pengar. Att han känner stolthet över en stor seger är givet, men han förklarar också att han kan känna en stor stolthet över att ha tränat fram en häst med begränsad förmåga till att ta en liten seger – kanske till de förhoppningsfulla ägarnas stora glädje.
Men grunden i hans träningsverksamhet är utbildningen av hästen. Och med det menar han – utan att se ner på någon annan – att det gäller att skola hästen. Innan den ska ut i sitt livs första kvallopp ska den klara att gå i ledvolten med en tävlingssadel, ryttare ska kunna hoppa upp, den ska klara att cantra till start, uppträda förnuftigt tillsammans med de andra hästarna, gå in i startboxen och givetvis klara att springa. Det låter så självklart när han utvecklar sina tankegångar, men verkligheten är en annan.
– Jag vill vara nästan 100-procentigt säker på att hästen ska klara alla de momenten. Jag vill att den ska få en bra första upplevelse, inte få ett misslyckande med sig.
Grunden i Lennart Jr Reuterskiölds verksamhet är utbildning av hästen. Foto: Stefan Olsson/Svensk Galopp
Om man sitter ner på bänken utanför stallet en stund så ser man också en struktur runt hela träningsrutinen, alla träningsryttarna följer samma mönster. Skolar hästarna hela tiden – jobbar inte bara med att få dem att springa så fort som möjligt utan vi kan kalla hela beteendet för horsemanship.
”Junior” har hunnit bli 50 år, vunnit det mesta som går att vinna i Skandinavien varit dominerande i sin sport – så frågan måste komma: Har du aldrig funderat på att flytta utomlands?
– Visst har jag tänkt på det några gånger, men barnen har haft sin skolgång och så. Sen måste man nog ha haft en satsande hästägare i ryggen annars skulle det tagit många år att komma upp till den positionen jag har idag. Nu skulle det krävas ett jäkligt bra bud för att jag skulle flytta.
Genom åren har det givetvis passerat en hel del stjärnor i stallet, men det finns också STJÄRNOR. Så’na hästar som det bara finns några få av under en tränarkarriär.
Den bästa?
– Det är ruskigt svårt att svara på, säger han och tittar på segertavlorna som hänger runt hela rummet.
– Hurricane Red eller Peas and Carrots. De hade väl 94–95 som högst, men det är ju bara ett tal. Jag skulle nog säga Peas and Carrots på sin dag. Sen hade jag ju Alcohuaz som också var fantastisk, vann flera lopp ute i Europa.
Lennart Jr Reuterskiöld och Espen Ski gratulerar varandra efter segern med Peas And Carrots i 2011 års upplaga av SFK Jubileumslöpning. Foto: Stefan Olsson/Svensk Galopp
För Lennart Reuterskiöld Jr väntar nu några viktiga veckor med auktioner och storloppsdagar. Breeders Trophy den 20 september och Stockholm Cup-dagen den 22 september är årets största tävlingshelg i Stockholm. Hans hästar ska leverera, det är lite upp till bevis i en bransch som glömmer en vinnare lika fort som nästa lopp ridits och där ens arbetsinsats granskas inför öppen ridå.
Anders Engman
