Lennart Reuterskiöld
Foto: Stefan Olsson
Att skriva om Lennart Reuterskiöld och hans gärning är inte helt lätt, den är lång och mångfacetterad. Här kommer lite minnen och tankar från mina möten med Lennart. En stark känsla var att Lennart var en ganska förnöjsam person. Han kunde glädja sig åt de små sakerna i livet, gillade att gå och pula i stallet och hade en förmåga att skapa god stämning och harmoni längs vägen han gick fram. Visst var det viktigt att vinna men det fanns andra värden dessutom. Kanske var det därför så många unga duktiga galoppmänniskor fostrats och blommat i hans närhet och att så många hästägare gärna blev till ägarinstitutioner och personliga vänner med tiden.
Ett minne är väldigt klart, han gillade engelsk hindersport och inte minst Cheltenham Festival. Besöken var många och under Dagge Näsmarks bullriga ledning åkte kontingenten västerut. På eftermiddagen var det kapplöpningar och före och efter studerades de lokala kulturella uttryckssätten, med andra ord så fördrevs tiden på puben.
Att framgångarna under åren var många och stora känner alla galoppmänniskor väl till, Lennarts hästar vann tillsammans 1017 lopp och det finns nog få storlopp i kalendern där Lennarts namn saknas i rullorna. En häst man direkt kommer att tänka på är Hangover Square. Han tog hela 18 segrar i Lennarts träning inklusive två segrar i Stockholms Stora Pris (L) och två segrar i Swedish Open Mile (L). En annan profilhäst var det lilla skimmelstoet Gyllen som tog 10 segrar inklusive Skandialöpning (SkGr 2), Dianalöpning (SkGr 2) och Svenskt Oaks (SkGr I). Gyllen var sedan med i Stockholm Cup (SkGr 1) där hon slutade på en god tredjeplats riden av sin ständige jockey Jenny Möller (numera Vance). Man måste också nämna Flying Jazz som1984 vann Svenskt Derby med Chris Cordrey i sadeln.
Bild från vinnarcirkeln på Klampenborg då Hangover Square med Yvonne Durant i sadeln vann sitt sista lopp i PC Shop Danmark Golden Mile.
Foto: Stefan Olsson
Att Lennart vårdade sina relationer innefattade inte bara människor, han hade en underlig förmåga att hålla hästar i full vigör och med full förmåga ända högt upp i åren. Our Martin (24 segrar), Elwyns (18 segrar), Diaghilew (19 segrar), Varuna (14 segrar) och Matahif (9 segrar) är några fina trotjänare som tittar fram och ännu fler är säkert för stunden glömda. Man ska ju ta vara på sina vänner även om dom är hästar!
Pojkåren på Ulriksdal, ungdomskamrater som blev vänner livet ut, Kjell, Dagge, Bezäta och många andra. Amatörlopp, amatörträning innan den professionella karriären började på allvar på och kring Jägersro. Från 80- talets början såg man tränare komma och gå men Lennart bestå. Nestor, stöttepelare, inspiratör och rådgivare till alla som behövde ett ord på vägen. I en konkurrensintensiv bransch tillhörde han de som kunde glädja sig över andras framgångar och uppskatta en prestation även om den inte gynnade honom själv.
Att åka ut och tävla gillade Lennart, Strömsholm, Baden-Baden och Royal Ascot. Den som gör en resa får en upplevelse som berikar och att berika livet för sig själv och sin omgivning är en god och viktig egenskap. Prispengarnas storlek styrde inte alltid vart man åkte, den rätta känslan var värd sin vikt i guld. Det är inte målet som alltid är det viktigaste, det är resan dit som är målet.
Man kan ju inte skriva ett minnesord om Lennart utan att komma in på Madde och pojkarna. Många framgångsrika tränarrörelser bygger ju på att ett par båda engagerar sig i sin verksamhet. Med Lennart och Madde kändes det som om man gått ett steg längre, dom var två sidor av samma mynt och dom personifierade på ett imponerande och beundransvärt sätt uttrycket att ”leva tillsammans”. Tre pojkar, Junior, Fredrik och Johan såg världens ljus mellan några galopplöpningar. Det var kanske inte givet från början att det skulle bli galopp men på något sätt känns det naturligt att det blev så till slut, galoppsport, galoppsport och mer galoppsport. Ni vet ju alla hur det har gått för sönerna och som förälder är det väl de enda man egentligen ”unnar” att bli mer framgångsrika än en själv är just sina egna barn.
På tal om tre tränarrörelser Reuterskiöld. Samtidigt på lilla Jägersro frågade någon ibland om det inte var risk för ”kompisupplägg”. No way, ingen i familjen skulle drömma om att inte vinna själv om det gick, tävla och vinna måste sitta djupt i kroppen.
En av de stora tränarna i svensk galopphistoria har lämnat oss. Våra tankar går till Madde, Jr, Fredrik, Johan, svärdöttrar och barnbarn. Lennart satte djupa avtryck i vår historia, både med sina framgångar men inte att förglömma som en förebild hur man kan leva ett gott och berikande liv.
Bo Gillborg
