Jobbet är gjort för Maria Sandh – nu återstår bara en nervös väntan

I Breeders’ Trophy Classic, med drygt 1,2 miljoner till vinnaren, har Maria både Saigon och Mahalia till start. Och ni minns förstås att de var etta och tvåa i Jockeyklubbens auktionslöp i höstas, så det handlar om riktigt bra hästar.

– Ojojoj, suckar hon nästan. Nu är det bara två dagar kvar och vi har gjort vad vi ska. Visst är det lite nervöst, men samtidigt väldigt roligt. Det är ju här vi vill vara med och tampas, men nu när vi vet att vi har rätt bra hästar så sätter det lite mer press.

Egentligen började den här sagan mer eller mindre av en slump. Ivan Sjöberg på Rävdansens Stuteri kontaktade Maria i januari förra året och lämnade två hästar; Saigon och Mahalia.

– Saigon var ett återrop på auktionen och vi gjorde en deal och Mahalia äger han själv. Så det var ju lite flax med i bilden, men jag har ett fint samarbete med Ivan och det är jag stolt över. Han är ju en av Skandinaviens främsta uppfödare.

För att ta lite bakgrund så är Maria i grunden ryttare. Hon har vunnit ett 60-tal löp och var känd för att kunna rida låga vikter. Sin träningsfilosofi har hon fått efter att ha jobbat utomlands hos tränare som Neil Drysdale i Kalifornien, Aiden O’Brien på Irland och Howard Johnston i engelska Newcastle. Hennes filosofi är helt enkelt att hästarna ska vara rejält genomjobbade.

Och det var där Maria började med Saigon.

– (skratt) Han var svår att rida in och det var därför han kvalade rätt sent, men vi kände också att det fanns ”något” där.

När han sedan vann Auktionsloppet i mitten av oktober förra året var det som en mindre överraskning, nu är han etablerad och Maria låter så nöjd:

– Han övervintrade bra, han är fortfarande hingst men det märks knappt. Nej, allt känns bara bra.

För Maria Sandh är det säsongens viktigaste tävlingsdag som kommer. Tidigare har hon försökt satsa på ”Cupdagen”, men nu tömmer hon istället stallet på söndag. Kanske lite beroende på att hon bara har svenskfödda hästar på sin träningslista.

– Det har bara blivit så. Dels har jag bra kontakt med Ivan Sjöberg och sedan har jag två egna uppfödningar i träning. Svenskbonusen är ju också fantastisk.

Nu blir det alltså stora lopp och stora prispengar på söndag, men för Maria blir det inte direkt någon lyx och flärd.

– Knappast. Jag ska väl försöka se Saigon, resten av dagen lär jag stå i stallet och sadla.

Som f.d. ryttare är det också med blandade känslor hon lämnar över hästarna.

– Dels vet jag att allt kan hända i ett löp, men ibland kan jag också känna att 'varför gjorde han/hon så – nu blev det fel'. Vi jobbar 24/7 med hästarna, lägger all vår vakna tid på dem och sen kan allt gå på tok på ingen tid alls. På söndag har jag fått toppryttare och Martin [Rodriguez] känner Saigon så väl att jag inte behöver säga något. Det är rätt skönt.

Och går det bara ”hyggligt” på söndag så slår stallet fjolårets fina resultat, trots att vi bara är i början av september.

– Det har varit ett kanonår, hästarna har gått bra och fått vara friska. Peppar, peppar ta i trä…

Lite skrockfull är hon nog dessutom.