Bo Jardby, till höger, tar emot Strike Command tillsammans med Peter och Gisela Jardby.
–Mitt första minne är när jag var på Jägersro, jag satt på pappas arm. Det var kallt och jag hade någon sorts fiberkrage. Gamle Thorngren [Axel] kom fram och hälsade på mig med orden; ”vilken rar flicka”. Jag hade sedan väldigt svårt att släppa det…
Glömde vi skriva att Bo Jardby var tre år då, det var 1933 och det har som bekant ridits ett och annat galopplopp sedan dess.
Bo Jardby fyllde nyligen 90 år och under de knappa 90 år han följt den svenska galoppen har han aldrig varit med om en underligare premiär än årets Coronadrabbade.
– Nej, det här är makalöst, hemskt och förödande för alla.
Men galoppen kan han inte släppa. Söndagens premiär på Bro Park kommer han att följa via TV, onsdagens galopp på Jägersro blir via dator. Men Bo Jardby behöver en daglig dos galopp för att må bra.
– Jag vill ha hästlukt i näsan. Så jag sätter mig i bilen och kör in till Jägersro, där parkerar jag framför banan längst ner mot upploppsvängen och ser träningsgalopperna. Jag kliver aldrig ur bilen så jag tror att det inte ska vara någon smittorisk. Galoppen har alltid varit mitt stora nöje, så det får bli på det här sättet.
Namnet Jardby klingar förstås bekant i galoppkretsar. Bos pappa Sven ägde sin första galopphäst 1926. Då handlade det främst om jaktlopp, men vi kan idag fortfarande se spåren av hästägardressen.
– Han hade en guldfärgad dress med en grönt axelskärp, minns Bo.
En period var det förbjudet att ha guld– eller silverfärgade dressar så Bo Jardbys dress blev gul med korslagda gröna ränder och grön mössa, samma grund som sonen Peter också använder idag.
– Peter har lite olika färg på mössorna beroende på vem som är med och äger, men annars är de lika.
Bo Jardby föddes in i sporten, men han har aldrig varit aktiv som ryttare eller tränare. Däremot framgångsrik som ägare och uppfödare.
– Jag blev helt enkelt för lång och tung. När jag kunde börja rida som 15–16-åring var det min sex år äldre bror Einar som fick ritterna, så jag tävlade istället i jaktlopp och fälttävlan.
Men galoppen har alltid varit helig för Bo. Han har t ex sett Svenskt Derby 80–gånger (minst) och har varit med om att utveckla och modernisera sporten. För att återgå till Derbyt; det som Bo minns bäst, är Gold’s seger 1957. Gold var uppfödd av pappa Sven och tränad av – Axel Thorngren. Men även broder Einars två derbysegrar finns högt upp bland alla derbyminnen.
Bo Jardby har givetvis jobbat med galopp på föreningsnivå också; Jockeyklubben (inbjuden av Malte Ramel), Skånska Fältrittklubben och JTG (Jägersro Trav & Galopp) är några av de sammanslutningar där Bo funnits med.
– Det har gett mig massor med mina minnen och trevliga stunder.
Bo Jardby bodde i många år på Domme Gård utanför Trelleborg, där var det aveln som dominerade. När vi rotar runt lite hittar vi Stormy Belle som vann dussintalet lopp men också blev mamma till Stormy Girl som i sin tur är mamma till Stormy Ocean som är snubblande nära två miljoner insprunget och framgångsrik hos Lennart Reuterskiöld Jr.
Och när vi är inne på fina hästar så är frågan given; vem är den bästa häst han har sett?
För en gångs skull tvekar Bo någon sekund, innan han svarar:
– Hurricane. Det är nog den bästa jag har sett på Jägersro, men jag har givetvis sett massor med bra hästar genom åren. Sen är det svårt att jämföra hästar från olika tider, det är olika träningsmetoder, aveln, underlag. Men jag får ändå svara Hurricane.
Fast drömmen om att se något ännu bättre finns fortfarande. 90 år ung har Bo stora drömmar om 2-årige Mirco, uppfödd av Pernilla Nilsson och köpt på auktion i höstas.
– Den har vi faktiskt stora förhoppningar på, men jag har också genom åren lärt mig att det kan hända vad som helst när det handlar om hästar.
Sedan förra året bor Bo i Anderslöv där han köpte en mindre villa, han bor så strategiskt att det inte är speciellt långt till Domme Gård där sonen Peter nu driver sin träningsrörelse och inte heller långt till Jägersro. För Bo Jardby vill kunna följa sin älskade sport. Idag har han två egenägda hästar och är dessutom delägare i ytterligare fem. När alla restriktioner lättar kommer han givetvis att vara på plats på Jägersro, både på tävlingsdagar och på tidiga mornar för att känna pulsen i träningsjobben.
– Jag har ju lite svårt att gå numera, ryggen är inte så bra. Men visst kommer jag att vara på plats. Jag tror att det är tack vare min stora intresse för galoppen som jag håller mig så frisk och pigg.
90 år ung, var det.
Anders Engman
Fotnot: Bro Park avred några vintergaloppdagar, men säsongspremiären blir ändå 5 april på Bro Park och 8 april på Jägersro.
