Calrissian gjorde fredagen den 8 november sin sista start i skandinavisktränad regi. Efter att ha vunnit ett försäljningslopp på Lyon Racecourse går han nu vidare i fransk träning.
Inledde karriären i Danmark
Det var hos Lars Kelp i Danmark som Calrissian startade sin karriär. Där inledde han, under sitt första tävlingsår som treåring, med att ta tre raka segrar. Efter en andraplats i Derby Trial var han sedan trea i det troligtvis bästa svenska derbyt som ridits bakom Appel au Maitre och Luca Brasi. Han var sedan även trea i det norska derbyt bakom Appel Au Maitre. Säsongen 2007 avslutades med en andra plats i en Listed-löpning i Tyskland.
Fredrik Reuterskiöld, jockey Ted Durcan och Lars Kelp i ledvolten i Dubai
Foto: Julie Ahlquist
Som fyraåring inledde Calrissian en väldigt imponerande vintersäsong i Dubai där han skolades om till sprinter. Han var tvåa i två Listed-löpningar, en på Nad Al Sheba Racecourse och en på Jebel Ali Racecourse. På Nad Al Sheba var han enbart slagen med en nos. Det kan mycket väl kunna anses som den bästa insatsen någonsin av en skandinavisktränad häst i Dubai. Calrissian presterade till och med så bra att han fick en inbjudan till Dubai World Cup-dagen. Ingen lycka den gången och Calrissian inkom i det slagna fältet i Dubai Golden Shaheen.
Calrissian vinner på Täby under Manuel Martinez Foto: Stefan Olsson
Väl hemma i Europa fick Calrissian sedan göra en av många resor ner till kontinenten. Det blev en femte plats i Lotto Tropy i Hamburg. Senare på hösten 2008 skrällvann Calle, som han kallas till vardags, Täby Open Sprint (då fortfarande grupp 3-löpning) till över 10 gånger pengarna med Rafael Schistl i stigbyglarna. Det var här vi för första gången riktigt fick se hans enorma slutspurt över upploppet.
Äventyr utomlands
Inför säsongen 2009 la Lars Kelp ner sin träningsrörelse och Calrissian kom i träning hos Fredrik Reuterskiöld på Jägersro. Även den här säsongen kom Calrissian att skörda stora framgångar på Täby och tog hem banans två enda stora sprinterlöpningar; Täby Vårsprint (L) och Täby Open Sprint (L). På senhösten spändes bågen ännu en gång och Calrissian startades i Prix De La Foret (Grupp 1-löpning) på Arc-dagen på Longchamp, där han stod för en bra insats som åtta bara slagen 5,5 längd. Calle var strax efter en sådan toppgaloppör som Goldikova.
Calrissian med Andrasch Starke i ledvolten i Hamburg Foto: Bo Ahlquist
Vintern 2010 blev det ännu en Dubai-resa som slutade med en fjärdeplats som bästa prestation på nybyggda Meydan Racecourse. Under säsongen 2010 gjorde Calle utlandsresor till såväl Frankrike (sjua i Listed-löpning på Maisons-Lafitte) som Tyskland. I Köln fick han (efter flera goda prestationer tidigare i karriären) sin efterlängtade vinst i en Listed-löpning. Det blev också en andraplats i en Listed-löpning en månad senare i Baden-Baden.
År 2011 blev det ytterligare tre starter i Tyskland, (Hannover, Hamburg och Köln). I Flieger-Trophy (Grupp 3) som avrides i Hamburg under den tyska derby-veckan var Calrissian bara slagen med huvud under Rafael Schistl till Valero som slog av honom precis på mållinjen.
År 2012 blev det två tredjeplatser i Täbys båda stora sprinterlopp och en seger i Sprint Trial innan Täby Open Sprint. Calle lyckades f.ö. under sin karriär vinna inte mindre än fyra trial-löpningar inför Täby Open Sprint och Täby Vårsprint. Det blev också en åttonde plats i Tyskland i en Grupp 3-löpning i Hamburg i årsdebuten.
Många toppjockeys i sadeln
Calrissian med Mickael Barzalona i sadeln i Frankrike 2010 Foto: Bo Ahlquist
I år (hela 9 år gammal) var Calle tvåa, endast en halv längd bakom Giant Sandman i Täby Vårsprint och sen också sjua i en Grupp 3-löpning i Hamburg, slagen endast fyra längder.
I oktober stallades Calle upp hos Pia Brandt i Chantilly för att kunna starta mer kontinuerligt under hösten i Frankrike. Det blev en femte plats på Chantilly i en Listed-löpning, slagen tre längder. En fjärde plats på Longchamp i ett 1000-meterslopp, slagen två längder (segertiden är anmärkningsvärt låga, 0.57,1 på tung gräsbana). En sjätte plats i Deauville och så slutligen i fredags - en seger!
Calrissians karriär är extraordinär på många sätt. Efter andraplatsen på Nad Al Sheba (gamla banan i Dubai) 2008 när Calrissian för första gången klev över 90 i formtal har han aldrig haft sämre formtal än 91. Calrissian har nu presterat ett formtal över 90 i 41 raka starter.
Det finns nog få skandinavisktränade hästar, om ens någon, som gjort så många utomnordiska starter någonsin som Calrissian. Hela 25 stycken har det blivit varav 17 i Grupp-sammanhang. På dessa 25 starter har det blivit två segrar, sex placeringar och han har sprungit in pengar 16 gånger. Två av de oplacerade löpningarna var Grupp 1-lopp.
Calrissian har tävlat i sex länder och startat på hela 15 olika banor. Och vilka jockeys han har haft på ryggen! Ted Durcan, Ryan Moore, Andrasch Starke, Ahmed Ajtebi, Eduardo Pedroza, Mickael Barzalona, Maxime Guyon, Robert Winston, Johan Victoire, Pat Smullen, Dean McKeown, Martin Dwyer, Terrence Hellier m.fl.
Susanne Berneklint leder Calrissian i ledvolten i Dubai Foto: Julie Ahlquist
Våra skandinaviska jockeys får ursäkta att vi inte nämner dem men en måste vi alla fall föra fram, Rafael Schistel. För visst har kombinationen Calrissian/Rafael Schistl varit magisk ibland.
I Skandinavien har Calrissian hela karriären tillhört den absoluta eliten. Hela sex år på raken startade han i Täby Open Sprint Championship med två segrar (2008 och 2009) som följd och han var aldrig sämre än sexa i denna löpning.
Av karriärens totalt 55 starter har hela 32 varit Grupp-löpningar.
Sällan har jag känt mig så inspirerad att skriva en hästartikel som när kretsen kring Calrissian bad mig knåpa ihop några rader om hans karriär. Vi kommer naturligtvis att sakna denna kämpe på våra banor i Skandinavien. Samtidigt vill vi lyckönska honom till nya stordåd i Frankrike nästa år. Då som värdig 10-åring! Vi håller tummarna för dig härifrån norr….
Vid pennan:
Erik Steinman
