Annika Källse har under de senaste åren etablerat sig som en av de större tränarna på Täby Galopp.
Annika tävlade på 1990-talet banhoppning med en ponny som ägdes av familjen Westerlund. Pappa Göran tyckte att Annika kunde rida på familjens galopphästar också, och när dessa stallades upp hos Bisse Lundgren en tid, blev det många ridturer på banan.
När Annika gick ut gymnasiet, fick hon genast anställning hos Ewy och Gunnar Nordling, som då var verksamma och framgångsrika på Täby Galopp.
– Jag blev handplockad till det jobbet och tror inte att jag hade en dags ledighet efter skolavslutningen. Där jobbade jag sedan heltid under cirka åtta månader.
Vann i tränardebuten
2001 köpte Annika sin första egna häst, Star Crusher, och året därpå tog hon ut sin första amatörtränarlicens. Ridit lopp hade hon gjort länge och nu kom första tränarsegern i första starten, med ett annat nyförvärv, Al Ataya.
– Det var en sådan där tjällossningsdag i mars med ojämnheter i banan, och jag funderade på att stryka, men som nybliven tränare var jag ju ändå sugen på att få ha min första starthäst i eget namn, och jag skulle dessutom rida själv.
– En annan ryttare föll av i starten, medan jag skickade ”Allan” direkt till ledning för att slippa sprutet. Löshästen hindrade de andra ryttarna ganska bra och Allan kutade på i front på den lätta slaskbanan och vann säkert – för första och sista gången!
– Allan vann nämligen bara det loppet men senare tuffade han runt Svenskt Grand National med mig och blev 4:a, en kanske större prestation i sig än en seger i ett amatörlopp.
Jämna resultat
Annikas ryttarkarriär blev som bekant mycket framgångsrik, med segern i amatörryttarnas världscup Fegentri 2006 som en höjdpunkt. Året därpå tog hon ut proffstränarlicensen.
– Sedan har det rullat på, i den klass som respektive häst befinner sig. Jag har inga direkta superstjärnor men många nyttiga hästar som vinner lopp och tjänar pengar, och inte bara på vintern.
Annika vill inte gärna ha stämpeln ”vintertränare”, som om hon inte skulle vinna några lopp under huvudsäsongen, men påpekar att det finns fina pengar att tjäna den kalla årstiden, när konkurrensen är mindre skarp.
– Framför allt finns det fler lopp att välja på för handicaphästarna – på sommaren kan det gå många veckor mellan passande lopp och det försvårar ju matchningen.
Utpräglad sprinter
Annikas RiksGalopphäst Silence Is Bliss var flitigt i elden som 2-åring med elva starter och två segrar i England.
– Han vann både på 1000 meter gräs och 1400 meter allvädersbana, men jag ser honom som en utpräglad sprinter. Om han lever upp till våra förväntningar kommer han att matchas mot Rosengårdlöpning och Kay Jensens Pris.
– Eftersom han hade gjort så mycket som 2-åring ville jag ge honom en rejäl vintervila och alla chanser att återhämta sig. Jag ville inte heller slita på honom på vanskliga underlag under vintervåren.
– Det innebär att han inte kommer att årsdebutera i april, för han hinner helt enkelt inte bli färdig i tid.
Många besök
Andelsägarna har dock redan vallfärdat till stallet för att få träffa sin häst.
– Ja, det har varit ganska mycket folk här, och som tur är, är han väldigt social och älskar att bli klappad!
– RiksGaloppen är ett jättekul projekt som har överträffat alla förväntningar och fått pessimisternas uttalanden att komma på skam. Den största vinsten med konceptet är kanske att så många gamla hästägare, som sporten har tappat för ett tiotal år sedan, har kommit tillbaka.
– Det enda som är synd är att jag har svårt att hinna prata med alla besökare, om de kommer just som jag ska rida ut, så jag funderar på att införa rekommenderade besökstider, då jag kan ägna mig helt åt de nya ägarna.
Värnar om bredden
Annika värnar givetvis om breddsporten, med sin egen bakgrund i färskt minne.
– Om jag inte hade börjat som amatör och ridit lopp, så hade jag nog sysslat med något annat idag. Många proffstränare har varit amatörtränare först, och någonstans måste man ju börja.
– Som professionell tränare strävar man hela tiden efter att höja klassen på hästmaterialet, medan amatörtränarna inte alltid tycks ha den ambitionen. Det är ju inte konstigt att den första hästen man tränar är av enklare slag, men i propositionerna kan man se att hästarna med de allra lägsta formtalen inte längre är väl sedda, och tanken är ju att tränarna/ägarna ska byta upp sig vartefter.
– En sund och kapabel häst behöver inte vara dyrare i inköp än en häst av sämre kvalitet, och kostnaderna för att hålla hästen är ju desamma. Här kan det hjälpa med rådgivning och stöd från någon som är mera erfaren på att välja ut hästar, menar Annika, som själv har gjort ett antal fynd under åren.
Vi ser fram emot att följa Silence Is Bliss under årets spännande RiksGalopptävling!
Nadja Bellander
