Lars Kelps far, Bendt Jensen, hade såväl träningsstall som bostad på Klampenborgs galoppbana, och alla tre sönerna – Lars och hans bröder Kim och Ole Kröjsfeldt – blev jockeys. Lars visade genast talang för jockeyyrket och red med stor framgång i början av 1980-talet, där de 13 klassiska segrarna (varav 5 med Humbug, inklusive Svenskt Derby och St Leger) två stycken Oslo Cup-vinster och Europamästerskapet för lärlingar 1981 hörde till höjdpunkterna.
–Jag red fem säsonger som slätjockey och fyra säsonger över hinder, berättar Lars, som fick med sig några championat, såväl danska och norska, som skandinaviska.
Karriären som hinderryttare gav bland annat två segrar i Svenskt Grand National, vinster i St Eriks Pris och HM Drottningens Pris, tre stycken Norsk Champion Hurdle och de flesta större hinderloppen i Tyskland. Lars red också en säsong i England för Martin Pipe, vilket gav en handfull vinnare och en elfteplats i det engelska Grand National på Aintree, där det som bekant är en merit bara att fullfölja.
Tränade champions
1990 tog Lars ut den första egna tränarlicensen i hemlandet Danmark och efter några år där, som bland annat producerade tvåårsstjärnan Baby Queen, prövade han lyckan i Tyskland. Under mitten av 1990-talet var han privattränare för Stall Question i Skåne och ansvarade bland annat för manageringen av Glenlivet, som blev Årets Häst i Sverige.
Någonstans längs vägen tog Lars ett sabbatsår från tränandet och tillbringade ett år i USA.
–Jag red turer på morgnarna och på eftermiddagarna gick jag i lära hos hovexperten Ian McKinley, en av världens främsta auktoriteter på att lösa hovproblem hos hästar.
Med den erfarenheten i bagaget har Lars själv under de senaste femton åren kunnat stå till tjänst för att avhjälpa hovproblem som går utöver vad de traditionellt utbildade hovslagarna förmår att hantera.
–I USA ligger man minst 10 år före resten av världen när det gäller reparationer av hålväggar, quarter cracks och andra hovproblem, som kan betyda skillnaden mellan att vinna och försvinna.
Öga för individen
Lars kom tillbaka till Skandinavien och fortsatte att träna hästar. Under perioden 2001-2006 tränade han bland andra storloppsvinnarna Peas And Carrots, Calrissian, Carpe Diem, La Petite Chinoise, Mambo King och Binary File. Han märkte också att han hade öga för att välja ut hästar, som sedan blev framgångsrika på banan.
–Jag studerar givetvis härstamningar och visad form, om det finns någon, och väger in omdömen från mina kontakter. Men till syvende och sist är det ändå min egen magkänsla jag måste gå på, och fråga mig: Är den här hästen tillräckligt bra för de pengar som man begär för den?
–Och om det är något fel på hästen, måste jag kunna upptäcka det och avgöra om det är något som går att renovera, så att hästen kan fungera optimalt igen.
Några av de mest kända av de hästar som Lars har valt ut är förstås Peas And Carrots, Calrissian, Golden Memory och Alpacco, men det finns oräkneliga andra framgångssagor, då han numera rekommenderar 30-40 hästar per år.
Några färska exempel är riksgalopphästarna Whatyoucallit, Cheerful Giver och Free House, som alla vann direkt ut i första Sverigestarten, till glädje för – bokstavligen – tusentals delägare och spelare!
Blev agent på heltid
–Att sluta som tränare och bli agent på heltid är något som jag hade tänkt på länge innan jag gjorde slag i saken. Den ekonomiska krisen som kom 2008 hjälpte mig att fatta beslutet, eftersom det var mycket svårt att få någon ekonomi i träningsverksamheten.
Lars har tillbringat mycket tid utomlands och varit bosatt i utlandet under långa perioder. Det har givit honom ett unikt kontaktnät och en mycket bred erfarenhet av internationell galoppsport. Han har också förkovrat sig i olika typer av behandlingsmetoder, som till exempel kiropraktik.
–Det som har sporrat mig i min karriär inom galoppsporten, oavsett om jag har deltagit som ryttare, tränare eller agent, är att vinna lopp. Att uppnå detta handlar om så mycket mer än att bara mata och rida hästarna.
–När en häst inte fungerar, eller inte presterar så bra som man har anledning att förvänta sig, gäller det att ”leave no stone unturned”. Därför har jag alltid tagit alla tillfällen i akt att lära mig mer om olika tekniker för att lösa problem som kan uppstå.
Auktioner och uppdatering
Det kontinuerliga arbetet som agent kan delas in i två stora delar. Den ena biten är att följa auktionerna, både på åringar och på hästar i träning, framför allt i USA, Frankrike och England, där Lars ser till att finnas på plats för att titta ut fynd. Han åtar sig också att köpa avelsmaterial och svarade som bekant nyligen för förvärvet av nye avelshingsten Helsinki.
Den andra biten är att hålla sig uppdaterad om den globala galoppsporten. Det innebär att hålla kontakten med ett antal nyckelpersoner och att ”hänga med” avseende loppresultat, auktionsresultat, nyhetsbrev, pedigree research, och så vidare, över hela världen.
–Jag tillbringar mellan 6 och 8 timmar dagligen vid min dator i detta syfte, så att jag hela tiden ska ha koll på vad som händer.
Angående auktionerna så har Lars en förkärlek för åringarna.
–Det är absolut roligast att välja ut en oprövad unghäst och sedan få se den prestera bra på banorna. Jag brukar säga att det inte är så svårt att läsa katalogsidor, utan svårigheten ligger i att läsa av individen, och det är där jag kan vara till nytta med min breda erfarenhet.
När Lars har rekommenderat en häst, fortsätter han att följa dess karriär, och han ställer gärna upp med råd och tips om tränaren vill ha det.
–Tränarna vet att jag kan häst och kan på så sätt dra nytta av min erfarenhet på flera sätt.
Ny galoppbana i Tajikstan
Lars engagemang som konsult inskränker sig inte till hästar i träning. För en månad sedan var han med om att sjösätta en hel tävlingsdag – i Tajikstan!!
–Jag har några kunder i Moskva och de hade i sin tur blivit kontaktade av de styrande i Tajikstan, som ligger mellan Afghanistan och Uzbekistan i forna Sovjetunionen. De hade byggt en galoppbana och ville ha hjälp med att avhålla sin första tävlingsdag, så jag åkte dit och satte igång.
–På ett dygn lät vi sy upp hundra dressar och hundra par jockeybyxor samt nummerlappar, och sedan var det bara att köra! På tävlingsdagen var jag både måldomare, assistant starter, prisutdelare, och så vidare, you name it!
–Men det var en stor framgång och en fantastisk upplevelse, med runt 10.000 människor i publiken, och nu ska man fortsätta med tävlingar i juni och september, då man planerar The President’s Cup med internationellt deltagande och jockeyturnering. Till dess ska man också ha importerat lite fler engelska fullblod för att komplettera den inhemska rasen, och man kommer att bygga stallar efter amerikanskt mönster.
–Intresset för galopp är mycket stort och utvecklingspotentialen givetvis enorm, eftersom man inte har någonting alls idag. De kommer att införa organiserad vadhållning och jag rekommenderar dem att göra det med ATG-modell, i stället för bookmakers, för sportens långsiktiga bärkraft.
Möjligheterna finns
Framtiden ser ljus ut för en agent och konsult när det finns så mycket att göra. Några visioner?
–Jag trivs fint med det jag gör nu, men drömmen är att få verka ännu mer internationellt, konstaterar Lars, som redan har kunder i Dubai, Qatar, Japan, Hong Kong och Ryssland, förutom USA och Europa.
Sedan tre år tillbaka är han bosatt i Norge, ett stenkast från Övrevoll, men tillbringar inte så mycket tid där, eftersom han har så många resdagar per år.
–Det jag kan sakna är det fysiska arbetet med hästarna och att få vara utomhus, i alla fall på sommarhalvåret, ler han.
–När jag är hemma i Norge passar jag på att åka ut till banan och hälsa på både kompisar och hästar som jag har förmedlat.
Lars har bott längre tid i Norge än i Danmark de senaste decennierna och känner sig som en ”skandinav” snarare än just dansk. Han pratar mycket bra svenska och har givetvis en tumme med i svensk galoppsport också. Det nya storstadsbaneprojektet på Önsta Gård i Upplands Bro intresserar honom en hel del.
–Att få anlägga en ny galoppbana i Stockholmsområdet är en fantastisk möjlighet att sätta sporten på kartan såväl nationellt som internationellt och bygga upp något som kan bli riktigt bra. Det gäller att man engagerar några riktiga visionärer och inte bara tänker i gamla hjulspår!
Pension och kanske rehab?
Lars, som är känd för att vara frispråkig – ”ibland måste man provocera för att få en reaktion” – har också ett tips till ledarna inom skandinavisk galoppsport för att vi ska få behålla fler av våra bästa aktiva längre.
–Huvudorganisationerna i de tre länderna borde gå ihop om en gemensam satsning på de aktiva, proffs som amatörer, stallpersonal, ryttare och tränare, som behöver hjälp för att bli kvar i sporten. Det kan finnas olika anledningar till att man tvingas sluta, ekonomiska, sociala eller annat, men man borde värna om den kunskap som dessa hästmänniskor besitter.
–De flesta som slutar vill helst vara kvar, och att tvingas sluta gör ofta att personen i fråga även förlorar sitt liv i stort, kanske med missbruksproblem som följd. Det är märkligt att sporten inte i större utsträckning tar ansvar för sina aktiva med någon form av pension, vidareutbildning eller till och med rehab för folk som har fallit åt sidan på grund av den stora press det kan innebära att arbeta inom galoppsporten.
–De skandinaviska länderna tillhör de rikaste i världen och vi har chansen att göra något riktigt bra som kommer både sporten och de aktiva tillgodo, konstaterar Lars Kelp, agent som är ”licenced to make a killing”.
Nadja Bellander
