Engagemanget var stort och diskussionerna var stundtals livliga när HUS bjöd in till Framtidsspaning på Täby Galopp i lördags.
Framtidsspaningen är ett projekt som drivs och finansieras av Hästsportens Ungdomssatsning (HUS), som är en del av Hästnäringens Nationella Stiftelse. HUS startade 1997 och sedan dess har fem miljoner kronor årligen öronmärkts för ungdomssatsningar inom hästsporten.
Framtidsspaning 2.0 är ett projekt som HUS initierade efter en workshop med representanter från hästnäringens åtta organisationer. Workshopen, som arrangerades våren 2011, utgick från en föreläsning och handlade främst om värdet att omvärldsspana och snappa upp trender i samhället just nu.
Motsvarande spaningar har redan arrangerats inom ett flertal av landets hästsportorganisationer och en slutrapport från de totalt tio framtidsspaningarna kommer en bit in i mars månad.
Två utmaningar
Syftet med Framtidsspaningen är primärt att ta sig an två stora utmaningar:
- Rekrytering. Hästsportens organisationer upplever att det har blivit svårare att rekrytera unga till verksamheten och kanske inte minst engagera och behålla dem.
- Ungdomsinflytande. Med ett ökat ungdomsperspektiv i hela organisationen skapas förutsättningar för ett reellt ungdomsinflytande. Många ungdomsprojekt har haft en tendens att bli lösryckta satsningar utanför den ordinarie verksamheten.
Målet med Framtidsspaningen är att locka fler ungdomar till hästnäringen samtidigt som de ungdomar som redan finns i organisationen ska få ett ökat inflytande.
Drygt 50 personer deltog i lördagens Framtidsspaning, framför allt yngre aktiva under 35 år, men även flera av Svensk Galopps styrelse- och fullmäktigeledamöter. Uppskattningsvis hälften av deltagarna kom från Jägersro- och Göteborgsregionen. Hela galoppsverige fanns med andra ord representerat.
Syftet med spaningen var egentligen inte att komma fram till några konkreta lösningar utan snarare skapa en diskussion runt de problem och förbättringar som kan göras i sporten.
Övningarna dirigerades av Johan Fyrberg, föreläsare ibland annat ledarskap, samt Helena Carlsson, ordförande i Centrala Ungdomssektionen i Ridsportförbundet, SvRF, och idrottspolitisk rådgivare i Riksidrottsförbundet.
Helena Carlsson inledde sitt anförande med att beskriva hur ungdomsrepresentation och ungdomsinflytande ser ut i andra idrottsgrenar. Idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet har exempelvis ofta en ungdomssektion med en egen styrelse där ungdomarna tidigt får ta ansvar för sina egna frågor. Ungdomssektionen har vidare en kvoterad plats i föreningens huvudstyrelse.
Sedan de första projekten med att ge ungdomar ett ökat inflytande initierades i början på 90-talet har flera positiva effekter uppnåtts, såväl på organisations som på individnivå. Men förändringen måste betraktas som en långsiktig process. Det går inte att sätta in ungdomarna i situationer och ansvarsområden som de inte är redo för.
En betydande del av Framtidsspaningen bestod av grupparbeten och workshops. Deltagarna delades tidigt in i mindre arbetsgrupper och fick under dagens gång ta ställning till många problem och frågor.
Sportens personlighetstyper
Den första övningen gick ut på att deltagarna fick ta ställning till vilken personlighetstyp de tillhörde. Syftet med övningen var att snabbt få en bild av om verksamheten lockar en viss typ av människor och kanske utesluter andra grupper. De fyra, högst generaliserade, alternativen var:
1. Entreprenören (underhållande, spontan och snabbtänkt)
2. Lagledaren (ansvarsfull, noggrann och strukturerad)
3. Forskaren (kunskapsorienterad, analytisk, kritiserande)
4. Idealisten (empatisk, inspirerande och involverad).
Klart flest deltagare betraktade sig som entreprenörer, följt av lagledare och forskare, medan endast ett fåtal ansåg sig vara idealister.
Omvärldsanalys
Den andra övningen handlade om omvärldsanalys. Individer i en organisation påverkas självfallet av vad som händer i omvärlden och förändringstakten har ökat betydligt den senaste tiden. Det kan vara allt från politiska beslut, ny teknik eller svängningar i ekonomin.
Deltagarna fick till uppgift att bestämma om Svensk Galopp är en organisation som arbetar för att:
A. Bevara det som varit
B. Agerar utifrån det som händer här och nu
C. Rustar för framtiden.
Därefter fick de ta ställning till samma alternativ beträffande ungdomsverksamheten specifikt.
Resultatet var relativt tydligt. Redan när deltagarna fick ta ställning för galoppsporten som helhet valde en klar majoritet alternativ b och c medan endast ett fåtal tog alternativ a. Den bilden förstärktes ytterligare när frågan begränsades till endast ungdomsverksamheten.
Enligt både Johan och Helena skilde galoppsporten sig en del från hästnäringens övriga organisationer på den här punkten. Galoppen anser sig alltså generellt vara en mer framåtorienterad organisation.
Aktuella trender
Efter lunch behandlades olika trender i samhället och om dessa har en positiv eller negativ inverkan på just galoppsporten.
Fyra stora trender i samhället just nu är:
1. Demografiska förändringar. Som namnet antyder handlar detta om förändringar i befolkningsstatistiken, exempelvis att antalet barn har ökat under hela 2000-talet samt att köpstarka 40-talister har gått i pension. Vidare växer storstäderna på bekostnad av landsbygden. Antalet organisationer ökar samtidigt som mängden medlemmar minskar.
2. Individualisering. Forskning visar att vi gör allt mindre tillsammans men tittar å andra sidan gärna på när andra gör saker. Fler tänker i banor som "Jag AB" och "what's in it for me".
3. Artikulering. För bara några år sedan levde vi i något som kan definieras som ett informationssamhälle. Det håller nu på att förvandlas till något som kan kallas för uppmärksamhetssamhälle. Nu är det viktigare att få synas, höras och ta plats, vilket ställer högre krav på transparens, paketering och profilering gentemot såväl medlemmar som omvärld.
4. Kommersialisering. Den ideella världen har blivit alltmer kommersialiserad de senaste åren. Medlemmar i ridskolor kallas numera för kunder. Samtidigt har näringslivet lånat ordet medlem när det i själva verket är kunder som åsyftas. Exempelvis Coop, HM och Ikea. Allt görs för att stärka "vi känslan" och bygga upp en lojalitet. En person som betraktar sig som kund förväntar sig sannolikt inte samma personliga engagemang som något som ser sig som medlem.
Samtliga trender diskuterades i grupperna. Flera ansåg att den första punkten kan gynna galoppsporten med tanke på att landets tre banor ligger i storstadsregionerna.
Några menade att galoppsporten har potential att rekrytera fler med hjälp av en ökad individualisering, punkt 2.
Beträffande punkt 3 underströks att galoppsporten måste bli tydligare med vad den står för. Det är viktigt att synas och ta plats.
En grupp valde att diskutera kommersialiseringen, punkt 4. Bland annat att hästägare ställer högre krav på tränarna idag samt att galoppsporten kan ha en konkurrensfördel jämfört med ridsporten eftersom exempelvis amatörtränare har möjlighet att tjäna pengar på sin hobby.
Ökad rekrytering
Den fjärde och sista övningen var en längre workshop med fokus på rekrytering och reellt inflytande.
Galoppen har genom projekt som Riksgaloppen lyckats väl med att rekrytera nytt folk och nå ut till nya målgrupper. Men när folk väl är inne i strukturen och verksamheten kan det vara en tuffare uppgift att hålla dem kvar under en längre tid. På samma sätt är det inte alla ungdomar som lyckas ta steget från ponnygalopp till stora hästar.
I en tidigare övning hade deltagarna definierat galoppsporten som framtidsorienterad. Samtidigt är nyrekryteringen tveklöst en av sportens största utmaningar framöver.
Resultatet av gruppernas diskussion skrevs ner på ett formulär som senare kommer att sammanställas och jämföras med de övriga framtidsspaningarna i landet.
Generellt ansågs ungdomsinflytandet i exempelvis galoppsällskapen och de övriga organisationerna som låg. Amatörryttarklubben lyftes fram som ett undantag.
De tre sällskapen skulle kunna göra mer för att öka rekryteringen bland ungdomarna. En enkel åtgärd är en rabatterad medlemsavgift. Ytterligare en idé är att kvotera in en ungdomsrepresentant i styrelsen.
Ungomarnas egna idéer
Tretton av spaningens deltagare var under 26 år. Deras synpunkter lyftes fram lite extra i slutet av dagen.
En lång och intensiv lördag summerades med en öppen diskussion där framför allt deltagarna under 26 år fick möjlighet att utrycka sina önskemål och idéer. Här är några av de många argument som lyftes fram:
Ungdomar vill känna en större gemenskap. Helt enkelt bara göra roliga saker tillsammans med galoppen som gemensam nämnare. Det kan vara allt från filmkvällar, föreläsningar, gruppaktiviteter till att bara rida på Plastic Wonder. Allt handlar inte om att rida på hästar.
Vi måste nå ut bättre och visa att galoppen finns och hur den fungerar. Ungdomar kan säker hjälpa till med det genom att informera om sporten i sina egna nätverk. Det är viktigt att unga får träffa andra unga som redan är engagerade.
Tröskeln mellan ponnygalopp och tävlingar på stora hästar är väldigt stor. Det är svårt att få in en fot och känna sig välkommen i tävlingsstallarna. Här skulle mer utbildning, exempelvis en svensk variant av British Racing School kunna underlätta.
Det är många som vill rida men betydligt färre som är intresserade av att göra grov- och vardagsjobbet i stallarna. Få är villiga att lägga all sin tid på sporten. Här måste ungdomarna själva ta ett ansvar.
Galoppen ska inte betraktas som farligare än andra ridsporter.
Kanske borde den fina gemenskapen och umgänget mellan ungdomarna på stallbacken uppmärksammas mer. I galoppen behöver man aldrig känna sig isolerad.
Svensk Galopps VD Gunnar Werner deltog själv i spaningen och avslutade dagen med ett kortare framförande.
- Ungdomarnas starka engagemang har tagit tag i oss alla sedan vi startade vår ungdomssatsning. Vi måste betrakta ungdomarna som en integrerad del av vår sport. Inte enbart med tanke på att det är här vi har vår viktigaste rekryteringsbas, utan även för att Svensk Galopp är en öppen och välkomnande sport.
- Jag tycker att vi är på god väg att åstadkomma detta och nu stundar fortsatta diskussioner i vår ledning och styrelse om hur vi ska gå vidare, sade Gunnar.
