Joy For Jim med Gunnar Nordling i sadeln och Sam W Friberg vid tygeln efter seger i Svenskt Derby 1986
Foto ur "Jubileumsboken Jägersro 100 år"
Stefan Jönsson: Sam W Friberg - en man med en sällsynt förmåga
Sam Walter Friberg föddes rakt in i galoppsporten. Hans far Stig Friberg började 1928 hos tränare Torsten Jönsson vid Ellenborg i Malmö c:a kilometern från Jägersro, flyttade på sent 30-tal till Stockholm och Ulriksdal, och blev i början av 40-talet tränare där. Stigs största framgång i karriären var Derbysegern 1945 med Fatima, ägd av Stall W (Allan Wettermark). Sam W var då 5 år men han fick ändå avnjuta Derbykvällens supé – dock många år senare vid pappas begravning, för det hade Stig stipulerat att det skulle ätas samma meny efter begravningen som det hade gjorts efter hans Derbyseger.
Sam W gjorde sin lärlingstid under Ulriksdals sista år hos Gösta Wahlberg, som utbildade så många svenska jockeys och tränare; Leif Rydh, Rolf Wuscha, Bertil ¨Tomten¨ Friberg, Ragnar Helmer, Tommy Gustafsson…ett fint sällskap.
Efter flytten till Täby red Sam W för framför allt Bobbie Killick, Britta Strokirk, Åge Paus och Stall Tallbacken. Han segrade i alla klassiska löpningar utom Derbyt, där blev det som bäst en andraplats med Fair Flight bakom ¨den grå fantomen¨ Flying Drummer 1973. En klassisk dubbel med Bobbie Killick-tränade Becky Moss i Diana och Jockeyklubbens inom en vecka 1966 var en milstolpe i karriären. En annan var segern i det berömda ¨Kapps Långa¨ med Great Gale 1973.
Totalt red Sam cirka 500 vinnare, tog tre svenska jockeychampionat och var fem gånger nummer 2 på listan. Tränarkarriären började i slutet av 70-talet på Hägerneholm intill Täby men flyttades ganska snart söderut. Vintern 79/80 lades Jägersrobanan om från gräs till flis och Sam fick direkt mycket goda rapporter från kollegan och vännen Hans Adielsson om hur bra det var att träna på fliset. Så redan första året åkte Sam ner med en sommarfilial till Jägersro – och vann Derbyt direkt med Stall Jersös Kansas, som samtidigt blev historisk som den förste valacken att vinna Derbyt.
1982 var han nära en riktig storslam i skandinaviska Derbyn. Okej, Humbug var överlägsen i Svenskt Derby men Friberg-tränade hästar var 2-3-4; Xavier, Mac Ewen och Benson. Och så vann Sam både Dansk och Norsk Derby med Mac Ewen. Därefter blev det ytterligare en viktoria i Svenskt Derby, 1986 med Joy For Jim, vilket han för övrigt meddelat hösten innan i samband med hästens maidenseger.
Sam W Friberg hade den där sällsynta förmågan att ha hästarna på sin absoluta topp just på Dagen – dvs Derbydagen. Alla de nämnda, och flera andra som t ex Roman Ballet och Conline, gjorde sitt livs prestation just i sina Derbyn.
Tyvärr tog tränarkarriären slut i förtid på grund av ekonomiska problem i rörelsen, orsakade av hästägare med ekonomiska problem. Under de sista åren av arbetslivet hade Sam jobb utanför sporten, men syntes ändå ofta på Jägersro och var under många år uppskattad ledamot i Lokala Galoppdomstolen. Efter pensioneringen fortsatte han jobba på Jägersro, de senaste åren och fram till i vintras som grindvakt vid travövergången.
Man hade inte tråkigt i Sams sällskap. Han hade varit med i galoppen i hela livet, från början under mycket knappare förhållanden än vad vi har inom sporten nu, och han hade mycket att berätta. Ofta underhållande. Bland annat höll han på senare tid på med att sammanställa en lista på alla smeknamn han kunde komma på i sporten, och det förtäljdes en och annan historia i samband med det. Som denna: ¨Wuscha och jag behövde gå ner några kilo på söndagmorgonen, vi skulle till Klampenborg. Det var +26 grader men vi tog på fullt regnställ, satte på full värme i bilen och så körde vi… Tullaren undrade vad det var för galningar i bilen….¨
Ibland sluts cirklar. Sam bodde på senare år på en tvärgata till Ellenborgsvägen, precis i de kvarter där pappa Stig började sin galoppbana för drygt 90 år sedan. Våra tankar går till hustru Lou-Lou och barnen Max W, Mia och Kim.
Stefan Jönsson
stefan.jonsson@svenskgalopp.se
Björn Zachrisson: Han var en tillgång för vår sport
(Texten och flera bilder finns också som pdf)
Förre jockeyn och galopptränaren Sam W Friberg, Malmö, har lämnat oss efter en lång tids sjukdom. Om några veckor - i skrivande stund - skulle han fyllt 80. Han efterlämnar hustru Lou-Lou, född Leuthold, och sonen Max W, samt sina barn, syskonen Kim och Mia, från ett tidigare äktenskap, samt brodern Ted W med familj.
Namnet Friberg åtnjuter respekt och erkänsla i galoppsportens led genom drygt åtta decennier. Sam Ws framlidne far, Stig Friberg var både jockey och därefter tränare t o m 1955 (licensen avslutades 1956). Hans främsta fanbärare var stoet Fatima, som hemförde två av de fem svenska klassiska "russinen i kakan", nämligen Svenskt Derby på Jägersro och dessförinnan Dianalöpning på Ulriksdal. Året var 1945. Bland övriga av dåtidens toppgaloppörer i faderns stall minns "vi äldre trogna proselyter" sådana namn som Flying Fire, Tetrax, Juanna och Tesio samt hinderhästen Prior.
Såväl Sams yngre bror Ted W, som hustru Lou-Lou har varit jockeys med den äran. Ted avslutade sin svenska karriär 1966 med ett år i galoppmetropolen Chantilly utanför Paris hos Jean Laumain, en av dåtidens ledande stortränare (både på hinder och slätt) i Frankrike. Ted W driver sedan många år en stor ridsportanläggning i Valla, Täby.
Lou-Lou inledde sin 10-åriga ryttarkarriär 1983 som lärling hos Sam W på Jägersro. Kärlek uppstod allt efterhand och paret gifte sig 1991. Om Lou-Lou kan nog med fog sägas att hon som aktiv även var nr 1 i modern svensk galopphistoria som "lättviktsryttare". Inte mindre än 6 gånger av sina totalt 216 ridna löpningar varav 29 vinnare, vägde hon ut med 45 kg (!), inkl dress, löpningsbyxor, stövlar och sadel.
Även sonen Max siktade på en jockeykarriär och åren 2008 - 2017 red han 88 vinnare av 1.028 ritter, vilket randerade berörda hästägare med drygt 5,7 mkr i prispengar. Den gode Max såg sedan sanningen i vitögat. Galoppsporten i vårt land ansåg han helt enkelt vara för liten för att en professionell kapplöpningsryttare (såvida han/hon inte hörde hemma bland de fem toppnamnen i det skandinaviska elitskiktet) skall kunna fungera utan en ständigt återkommande bantning för att "hålla vikten" parat med en blygsam "lön för mödan" i reda kronor och ören. Nu har Max växlat om, trivs på ett stort försäkringsbolag och studerar dessutom vidare inom ekonomiområdet.
Sam W var naturligtvis galoppankaret i familjen. Förutom att han alltid av sin omgivning uppskattades som en människa med "hjärtat på rätta stället", hade han humor, en myckenhet av omtanke om andra och ett nästan övernaturligt gott minne. Jag återkommer till detta, men först några rader om hans karriär och framgångar i själva sporten.
Han debuterade som amatörryttare vid 16 års ålder 1956 på Ulriksdal där pappa Stig tränade sitt sista år. Det gick bra direkt, första säsongen slutade med tre vinnare av 28 ritter och en 3e plats i amatörryttarstatistiken för Sverige (till Hans Branö och Lennart Lindulf).
Proffsjockeykarriären inleddes sedan 1957. Första säsongen han red fler än 100 löpningar under säsongen, var 1961 med 11 segrar av 107 ritter. Fr o m 1962 till hans sista år som jockey erövrade han det svenska jockeychampionatet tre gånger (1969, 1973 och 1974) och var "runner-up" hela sex gånger! Dessa var åren 1964 till Rolf Wuscha, 1967 och 1968 till barndomsvännen Albert Klimscha jr, 1970 och 1971 till Janos Tandari och 1972 till sin namne Bertil "Tomten" Friberg.
Sam W red naturligtvis även ett knippe, 17 för att vara exakt, vinnare av större löpningar. De viktigaste var de klassiska JK Jubileumslöpning och Diana, som han noterade sig för med Sweet Lassie (Diana) 1963 och med Becky Moss (båda två) 1966, Svenskt Oaks med Scania 1972 och Svenskt St Leger med Amor 1965. Totalt under ryttarkarriären enbart i Sverige, red han 2.960 löpningar och noterade sig för 469 vinnare.
Tränarkarriären inleddes 1976 och avslutades 1994. Vi håller oss även här till våra fem svenska klassiska löpningar, dvs JK Jubileumslöpning, Diana, Svenskt Derby, Svenskt Oaks och Svenskt St Leger. Vinnare tränade av Sam W Friberg var då Svenskt Derby - Kansas (DEN) 1980 och Joy for Jim (SWE) 1986, Svenskt Oaks - Roman Ballet (DEN) 1981 och Svenskt St Leger - Dracula (DEN) 1978, Kansas (DEN) 1980, Balcansky (DEN) 1989 och Dollar Bill (SWE) 1991. Bland hans större vinnare ser vi enbart hästar uppfödda i Sverige och Danmark. Det rör sig om 16 hästar, 8-8 har det blivit för de båda suffixen SWE och DEN! Sammanlagt tränade Sam W 24 vinnare av större löpningar i Sverige.
Många minns säkert hur glad Sam blev när pappa Stigs bok "Med känsla för Gamet" kom ut 2007. Han utsåg omedelbart sig själv till "stjärnförsäljare" och lyckades bl a övertyga praktiskt taget samtliga som dök upp på parkeringsplatsen bakom Jägersroläktaren, att handla. Ingen ångrade sig.
Sam och denne nedtecknare upplevde ett äventyr tillsammans i fransk galopp 1972, den gemensamma nämnaren kan vi säga löd under stallnamnet "Stall A", upp som en sol (ägarchampionat i landet 1972, 73 och 74, ned som en pannkaka, fanns inte "på kartan" ett par år senare.
Våra regelbundna samtal genom åren om "läget" både gällande oss själva och oron över vår galoppsports framtid, brydde oss båda. Samtalen avslutades dock alltid med att en av oss drog en vers som kom oss båda att brista ut i förlösande skratt. Han hade ont och han led, men han kunde alltid skratta.
Avslutningtsvis vill jag återkomma till Sams enastående minne. Ett bra exempel utgör då hans helt egna idé om och utarbetande av, ett "smeknamnsregister" i nyss nämnde nedtecknares kommande bok. Det rör sig om 170+ olika "galoppare", som Sam till 100% lagt på sitt minne för att sedan bara "plocka fram" och förgylla med underfundiga kommentarer och beskrivningar - och foton! Förvisso kommer detta nya grepp (förmodligen världsunikt i branschen) att välkomnas som en lika intressant som rolig minneskavalkad över dessa "original" i vår svenska galoppsport genom både dåtid och nutid. Kanske med en liten övervikt ändå - för dåtid
Vi får inte glömma Sam W Friberg, han var en tillgång för vår sport.
Björn Zachrisson
bjorn@srbz.se
