Så går en tävlingsdag till

Här kan du läsa hur en vanlig tävlingsdag på galoppbanan går till.

Hästarna anländer

Vissa hästar är permanent uppstallade på galoppbanan. Andra hästar tränar på andra banor eller gårdar och reser till tävlingsbanan inför tävlingarna.

När hästen är på plats i boxen går tränaren och lämnar dressen till jockeyn i vågrummet. Det är en skjorta och hjälmöverdrag i hästägarnas färger, som jockeyn bär i loppet.

Vägning av jockeys

Hästarna bär olika vikt beroende på loppets kriterier. Läs mer på sidan om vikter.

Senast 40 minuter före löpningen får tränaren sadeln av jockeyn. Denne har då vägt ut med rätt vikt hos vågkontrollanten. Vikten ska då överensstämma med den vikt som står angiven vid hästens namn i programmet. Det som räknas med i vikten är ryttaren inklusive sadel. Efter loppet ska alla ryttare väga in.

På väg till start

Hästen skall finnas på plats och ledas runt i ledvolten före löpningen. Banveterinären kontrollerar att hästarna är i tävlingsmässigt skick. Denne ser alla hästar trava för att se så att de rör sig bra och att de ser ut att må bra.

I ledvolten finns en ringmaster som ser till att hästarna går i rätt ordning och är där i tid. Den som leder hästen kallas träckare vilken är den som tar hand om hästen både före och efter loppet.

När ringmastern ringer i klockan ska jockeyerna sitta upp. Hästarna cantrar (långsam galopp) framför publiken ner till startboxarna. Det kallas nedstartsgalopp.

Starttillstånd meddelas av speakern och sedan är det startern och startboxpersonalen som ansvarar för lastningen av hästarna.

Startboxar

För att alla hästar skall komma iväg samtidigt i starten används startboxar.

Hästarna lastas i startboxarna i bredd, sida vid sida, allt efter nummerordning, med lägsta numret på innerspår. Grindarna öppnas samtidigt när startern trycker på en knapp och därmed går starten. När hästarna hoppar ur dessa måste de, med hjälp av sina ryttare, hålla rakt spår.

Hinderlöpningar startas dock genom att hästarna går på en volt och på kommando vänder upp mot starten. Det beror på att hinderlöpningar oftast är längre än slätlöpningar och därmed har starten inte lika stor betydelse.

Ridningen från start till mål

Galoppsport handlar inte bara om full fart från start till mål. Precis som i alla andra sporter finns det regler för hur tävlingarna ska gå till.

Ekipagen får inte byta spår såvida det inte är helt säkert och de får inte störa eller hindra andra medtävlare. Om de bryter mot reglerna kan de få böter eller bli diskvalificerade.

Regler för drivning med spö

Det finns väldigt strikta regler kring hur man får använda ridspöet.

Det spö som en jockey använder i lopp är vadderat. Det är med andra ord väldigt skonsamt och milt. Det är hårda begränsningar för hur man får använda spö i löpningar. I tvåårs- och hinderlöpningar får man inte använda spöet överhuvudtaget och i övriga löpningar får man endast använda det maximalt tre gånger. Spö får användas endast för lättare drivning och som hjälpmedel för att hålla rakt spår. Det är hårt reglerat i reglementet var och hur man får använda spöet och det delas ut hårda straff om någon inte håller sig till reglerna.

Galoppdomstolen övervakar

Tävlingarna övervakas av den lokala galoppdomstolen. Den kontrollerar och övervakar om det sker några trängningar och störningar under loppet.

Anser sig någon ha blivit så störd att det har påverkat ordningsföljden i mål kan man lägga in en protest. Det gör man till den lokala galoppdomstolen som med hjälp av avancerade filmer från olika vinklar bedömer den påstådda incidenten. Sedan tar de ett beslut om störningen var så allvarlig att ekipaget ska flyttas ner i resultatlistan eller om ekipaget helt ska diskvalificeras. Är störningen av det mindre slaget kan påföljden bara bli att jockeyn döms till avstängning eller böter.

Dessutom tas minst två dopningsprov varje tävlingsdag. Det är nämligen strängt förbjudet att starta en häst som behandlats med medicinska preparat.

Vinnarcirkeln är målet

Måldomaren avgör med hjälp av en målkamera ordningsföljden i mål. Innan resultatet blir offentligt ska ryttarna med utrustning kontrollvägas hos vågkontrollanten (vägas in). Då kontrollerar vågkontrollanten att vikten är densamma som vid utvägningen. Hästen diskvalificeras om ryttaren har förlorat mer än 0,5 kg i slätlöpningar eller 1 kg i hinderlöpningar.

Efter loppet går det vinnande ekipaget med tränare och ägare in i vinnarcirkeln, där de hyllas och får blommor och hederspriser. Den vinnande hästägaren eller hästägarna får därefter skåla i bubbel.

Fler sidor om galoppsportens grunder

Major Calloway champ 4463.jpg

Hästen

Engelska fullblod och arabiska fullblod är de hästraser som tävlar i galoppsport i Sverige.

MOF200705-04109 Magnus Östh.jpg

Yrken och roller

Det finns många yrken och roller inom galoppsporten. Här kan du läsa om några av personerna som står bakom en galopphäst och se vilka olika alternativ det finns om du vill hålla på med galopp.

MOF200712-06610 Magnus Östh.jpg

Utrustning

Galopphästens och jockeyns utrustning är annorlunda än inom andra hästsporter. På den här sidan finns information om bland annat sadlar, viktvojlockar, blinkers, googles och tävlingsstövlar.

Tävling Amatörlöp Elina Björklund.jpg

Handicap

Hästens handicaptal är en officiell ranking som anger hur bra hästen är. På den här sidan kan du läsa om handicaptal och handicaplöpningar.

Vågrum Malin Holmberg foto Amie Karlsson.png

Vikter

I galoppsporten är det reglerat vilken vikt jockeyerna ska rida med i loppet. På den här sidan kan du läsa om in- och utvägning, viktlättnader och vad som inkluderas i ridvikten.

Lopp 2 5159 på Göteborg Galopp.jpg

Lopptyper

I galoppsporten tävlar vi i olika typer av löpningar. Vissa lopp är endast öppna för specifika hästar eller ryttare. Till vissa lopp måste man anmäla i väldigt god tid. På den här sidan reder vi ut djungeln av olika lopptyper, discipliner och sportgrenar inom galoppen.

DSC_6861.jpg

Distanser och banunderlag

Inom galoppsporten tävlar vi på olika distanser och banunderlag. Vanligen ligger distanserna mellan 1000 meter och 2800 meter men det finns både kortare och längre lopp. I Sverige tävlar vi på underlagen gräs och dirttrack.