Galoppordlista A-Ö

All-weather bana (aw)

Ett banunderlag som används på några banor i England. Liknar dirttrack och hästar som gått bra på de banorna kan passa på våra svenska dirttrackbanor.

Amatörlöpning

En löpning där alla hästar rids av amatörryttare. Vikterna i amatörlöpningar är generellt sett högre än i vanliga proffslopp för att ge även dem som inte är byggda som en jockey möjlighet att rida lopp. (se även amatörryttare)

Amatörryttare

En amatörryttare rider lopp på hobbynivå. Många amatörryttare har andra jobb och rider bara lopp för nöjes skull medan andra amatörer arbetar med hästar men är för tunga för att rida proffslopp. En amatör som vunnit tio segrar i amatörlopp får rida sina egna hästar i vanliga proffslopp. (se även amatörlöpning)

Amatörtränare

En amatörtränare tränar hästar som den själv, eller en närstående familjemedlem, helt eller delvis äger. De står oftast inte uppstallade på tävlingsbanan men får naturligtvis komma in och tränas där. Många proffstränare har börjat sin karriär som amatörtränare.

ATG

Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Ägs till 90,1% av Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och 9,99% av Svensk Galopp (SG).

Blinkers (B)

"Skygglappar" på tränset som används för att få hästar att koncentrera sig på sin uppgift. Kan vara större eller mindre. Det finns också varianter med hål i så att hästen kan se litet bakåt. Om en häst löper med blinkers i ett lopp står det ett B till vänster om vikten.

Canter

En långsam galopp som används i hästarnas vardagsträning. När hästarna galopperar till start säger man att de cantrar till start.

Dirttrack (dt)

Ett banunderlag baserat på sand och grus. Finns både på Jägersro och på Bro Park. Kommer ursprungligen från USA där de flesta lopp rids på dirttrack.

Distans

Distansen anger hur långt ett lopp är. Vanligen ligger distanserna mellan 1000 meter och 2800 meter men det finns både kortare och längre lopp. Upp till 1400 meter räknas som sprinterdistans sedan talar man om medeldistans upp till ca 2000 meter och över det är det stayerdistans. En del hästar är specialiserade på en distans medan andra kan klara av att löpa på flera olika distanser.

Favorit

Den mest spelade hästen i ett lopp, dvs den häst som spelarna tror skall vinna loppet.

Flexibel blinkers (F)

Är blinkers som går att hissa upp och ner. Det gör att jockeyn kan välja när man vill begränsa hästens synfält. Kan vara bra om hästen ligger på i början av loppet då den bär en vanlig blinkers. Om en häst löper med flexibla blinkers i ett lopp står det ett F till vänster om vikten. Flexibel blinkers används inte längre i Sverige, men de får fortfarande användas i Norge.

Gräsbana (gr)

En bana där hästarna löper på gräs. Kan variera i hård och mjukhet beroende på hur regnigt eller torrt det har varit. De flesta banor i Europa är gräsbanor med vissa undantag.

Handicaptal

Ett tal som anger hur bra en häst är. Talet sätts av galoppsportens handicapper efter att den har gjort tre starter eller tidigare om den har vunnit i sin första eller andra start. Handicaptalet justeras efter varje start hästen gör. Ju högre handicaptal, ju bättre häst. De bästa hästarna i Skandinavien ligger omkring 90 och det lägsta tal som sätts är 40. (se även handicaplöpning och handicapper)

Handicaplöpning

En typ av löpning där alla hästar teoretiskt har samma vinstchans. Vikterna sätts efter varje hästs aktuella handicaptal. En häst som har ett handcaptal på 60 kilo ska alltså bära 5 kilo mer än den häst som har 55 kilo i handicap. (se även handicaptal och handicapper)

Handicapper

Den person som sätter samtliga galopphästar i Skandinaviens handicaptal (se även handicaplöpning och handicaptal)

Hinderlopp

Galopplöpning över hinder. Det finns två olika typer av hinderlopp, häcklöpning och steeplechase. Häckar är inte fasta hinder utan om en häst slår i en häck så ger den efter eller faller. I steeplechase är hindren fasta och högre än häckarna.

Hästägarfärger

Alla hästägare måste inregistrera en unik tävlingsdress, bestående av en skjorta och mössöverdrag till hjälmen, som skall användas av jockeyn i lopp. Färgerna kan inregistreras för ett år i taget eller för livstid. Svensk Galopp har en karta med förslag på dressmönster. Numera gäller restriktiva mönsterregler samtidigt som reklam är tillåten.

Insatslöpning

Insatslöpningar är lite större löpningar med högre prissumma där avgiften för att man ska få vara med betalas vid två eller flera tillfällen. Anmälan sker oftast långt före loppen rids.

Jockey

Det engelska ordet för professionell ryttare, som också används i Sverige. Innan man blir jockey är man lärling för att lära sig yrket. Lärlingar får viktlättnad för att kompensera deras orutin. Minimiåldern för att bli lärling i Sverige är 15 år. Både lärling och jockey får betalt för att rida i lopp. Det är dels ett fast belopp, dels en procentsats på det pris som hästen springer in.

Klassiska lopp

Klassiska lopp är fem specifika lopp för treåringar som rids över hela världen efter engelsk förebild. I Sverige är det Derbyt och Oaks (endast för ston) över 2400 meter på Jägersro, Jockeyklubbens 2000 Guineas och 1000 Guineas (endast för ston) över 1600 meter på Bro Park och S:t Leger som rids över 2800 meter på Göteborg Galopp.

Konsortium

Större sammanslutning av hästägare som tillsammans äger en eller flera hästar. De startar sin häst under pseudonym (till exempel Stall Tillsammans istället för att nämna alla ägares namn). Enligt galoppreglementet skall ett konsortium ha minst två delägare, men uppåt finns ingen begränsning.

Ledvolt

Den plats där hästarna leds runt och visas upp innan loppet. I ledvolten sitter jockeyerna upp innan hästarna galopperar till start.

Maiden

En häst som aldrig vunnit ett lopp.

Miler

En häst som har sin bästa distans över medeldistans, eller egentligen över en engelsk mil (1609 m). Milers brukar löpa på distanser kring den ”engelska milen”, 1600 meter.

Nedstartsgalopp

När hästarna galopperar ner till platsen för start, där också startboxarna finns.

Odds

Det tal som visar förhållandet mellan insatser och utdelning. För att få reda på utdelningen multiplicerar man oddset med insatsen. Oddsen redovisas på särskilda oddstavlor samt på Intern-TV-monitorer vid galoppbanorna.

Plustal

I åldersviktlöpningar kan man genom en enkel uträkning värdera hästens teoretiska chanser i loppet. Genom att minska handicaptalet med vikten hästen ska bära får man fram det så kallade ”plustalet”. Om häst A har handicaptalet 80 och bär 60 kilo på ryggen har den plustalet 20. Häst B, som startar i samma lopp, har handicaptalet 70 men bara bär bara 55 kilo. Det ger ett plustal på 15. Hästen A står alltså fem kilo bättre till än B (20 minus 15) trots att den är belastad med högre vikt.

Proppar

Heter egentligen propositioner och är de bestämmelser som rör varje lopp. I en löpnings proposition framgår vilken typ av häst som får starta i loppet; tex. ålder, kön, antal segrar och insprungna pengar. Där anges även distansen, om det är ett amatörlopp eller handicapplopp och prissumman.

Pulla

Från engelskans pull=dra. De flesta galoppörer gillar att springa fort och ligger ibland på bettet för att försöka få lov att springa fortare. Detta kallas för att pulla. En häst som pullar mycket kallas för en pullare.

Sidoludd (S)

Är en variant av blinkers där man sätter fast sidoludd på sidan av tränset. Dessa begränsar då hästens synfält lite mindre än vanliga blinkers men kan ändå ge bra effekt. Om en häst löper med sidoludd i ett lopp står det ett S till vänster om vikten.

Sprinter

En häst som löper bäst på korta distanser. Upp till cirka 1400 meter brukar man kalla sprinterdistanser

Startboxar

Hästarna lastas i startboxarna i bredd, sida vid sida, allt efter nummerordning, med lägsta numret på innerspår. Grindarna öppnas samtidigt när startern trycker på en knapp och därmed går starten.

Stayer

En häst som löper bäst på långa distanser. Över 2000 meter brukar man kalla stayerdistanser.

Suffix

De bokstäver som står inom parentes efter namnet på en del hästar. Det anger i vilket land hästen är född. Tex. (GB)=Great Britain , (IRE)= Irland och (DEN)= Danmark är några exempel på suffix. De hästar som inte har något suffix och startar i Sverige är födda i Sverige.

Träcka

Att leda hästen. Man träcker hästen i ledvolten och den som gör det brukar kallas för träckare. Hästarna tvättas, vattnas, leds och sköts om noggrant efter loppen och det är också träckarens uppgift.

Viktlättnad

För att ge orutinerade ryttare en möjlighet att rida och skaffa sig mer erfarenhet och lättare få ritter får de utnyttja viktlättnad som dras ifrån den vikt hästen annars skulle bära i ett lopp. (se även jockey)

Övervikt

När ryttaren inte kan ”klara vikten”, d v s måste väga ut till löpningen med mer än 0,5 kg mer än vad hästen enligt propositionen skall bära, kallas det övervikt. Övervikten måste deklareras redan vid startanmälan. På tävlingsdagen tillåts som mest 1 kg övervikt om jockeyn mot förmodan inte klarar att rida i programmet angiven vikt.