[110525] För bara några veckor sedan kom Jennie Österberg tillbaka från en halvårsvistelse i Australien, laddad inför hindersäsongen i Skandinavien. Men hon hann bara rida några få lopp innan ödet slog till.

Det var fredagen den 13 (!) maj som olyckan hände. Jennie Österberg träningshoppade en häst på steeplechasebanan på Täby Galopp och föll så olyckligt att hon bröt både vad- och skenben i högra benet.

Båda benen är brutna rakt av ungefär en decimeter ovanför fotknölen.

– I lördags fixerade man brotten med en Hoffmanställning, men själva operationen fick vänta till på torsdagen, eftersom svullnaden i benet var för stor. Under väntetiden hade jag benet fastsatt i höjdläge och en fotpump som skulle hålla igång cirkulationen, vilket var ganska obekvämt.

– Därför är det nu en lättnad att ”bara” ha gips. Jag går på kryckor men får markera steg med höger fot när jag hoppar fram. Om två veckor ska jag tillbaka till sjukhuset för kontroll och borttagning av stygn, och sedan tror läkarna att jag behöver ha gipset i ytterligare fyra veckor.

– Jag har fått tillgång till en sjukgymnast och kommer att träna så gott det går under tiden, med sikte på att vara tillbaka i tävlingssadeln i augusti, säger Jennie.

Anette Svensson får räkna med en längre tids konvalescens efter att ha fått ett skenben avsparkat onsdagen den 11 maj.

– Det hände när jag red av cushion track-banan på Jägersro, där jag hade cantrat min arabhäst Soumaoro tillsammans med en annan häst. Det kom fler hästar cantrande förbi oss och den andra hästen började hoppa och slå mot min häst och träffade mig rakt på benet.

– Jag kände direkt att det var allvarligt och ropade på hjälp. Rolf Ohlsson kom och tog tag i min häst och ledde bort honom till ett bord där jag kunde stiga av försiktigt.

– Skenbenet på vänster ben är brutet rakt av lite ovanför mitten, och jag har fått en 30 centimeter lång märgspik inopererad, som är fixerad med två titanskruvar i knäet och två i foten. Därför behöver jag inte ha gips.

– Jag blev utskriven från sjukhuset i tisdags och nu tar jag mig fram med hjälp av rullstol och kryckor. Det värsta är att jag har två hästar som behöver tränas och skötas, men kollegorna har ställt upp och hjälpt mig med både ridning och skötsel.

– Man tror här att det kommer att ta 12 veckor innan jag kan använda benet igen, och som det känns nu är jag rädd för att de har rätt.

Vi tillönskar båda ryttarna ett snabbt tillfrisknande!

Nadja Bellander