[110303] Paul Jarlsbo är en av våra mest framgångsrika hästägare och har firat oerhörda triumfer med hästar som Aramus, Mandrake El Mago och Luca Brasi. Senast i raden av succéer är förstås Derbyvinnaren Moe Green, bakom vilken Paul tillsammans med Nils Otto Bernerup och Håkan Rosengren bildar Stall Genco Oil. Ursprunget till stallnamnet finns, liksom så många av hästarnas namn, i filmerna om Gudfadern.

Paul Jarlsbo har skördat fina framgångar som hästägare de senaste tio åren.– Det är verkligen något speciellt att vinna Derbyt, det lopp som alla vill vinna och som är det svåraste att segra i. Att vi kunde vinna med Moe Green talar emot tesen att man måste spendera stora pengar och köpa dyra hästar för att lyckas - han var den billigaste häst jag har köpt och kostade faktiskt bara motsvarande 40.000 kr som föl, berättar Paul.

– Han kommer att stå svårt till i år som 4-åring med sitt höga formtal, och vi kommer att matcha honom i Danmark och Sverige. Årsdebuten blir i Dansk Jockey Club Cup (L) och sedan väntar Stockholms Stora Pris (Gr3) på Täby.

Kom in av en slump

Att Paul Jarlsbo kom in som hästägare på galoppen var en ren slump. Han hade ingen bakgrund i hästvärlden, spelade inte ens på trav och hade aldrig varit på Jägersro, tills en dag för tolv år sedan.

– Min frus bror behövde en delägare till den sista fjärdedelen i en häst hos Francisco Castro, och det skulle kosta 15.000 kr. Mer för husfridens skull än för något verkligt intresse åkte jag dit med pengarna, men då visade det sig att andelen redan var såld.

– Jag sa till Francisco: Vad får jag för 15.000 kr? Och han visade mig en häst som stod längst ner i hörnet. Den kom aldrig till start, för den skadades, och nästa gång vi pratade om hästköp frågade jag hur mycket det skulle behövas för att köpa en vinnare.

– För 100.000 kr garanterar jag att du får en vinnare, sa Castro, och för de pengarna införskaffades El Corazon, som vann sina första fyra lopp som 2-åring, där fjärde segern togs i Malmö Stads Pris. Hon vann sedan ytterligare fyra lopp som 3-åring, inklusive Svenskt Oaks.

Vinst varje gång

Rex vann Malmö Stads Pris som tvååring och tillhörde sedan sprintereliten under flera år.

Året efter köptes Rex, som också vann sina första fyra starter och Malmö Stads Pris (och senare ytterligare sju lopp, varav fem raka segrar).

– Då tänkte jag att det här är ju som en fiskdamm, vinst varje gång! Med en sådan start på hästägandet är det ju lätt att man bara glider på, menar Paul, som ett tag hade andelar i 15 hästar.

– Det var lite väl många, så nu har jag sålt av och är bara med på 6 stycken. Duger hästarna inte i eliten, så behåller jag dem inte, utan låter någon amatörtränare få chansen att ha roligt med dem i stället.

– Det kan kännas lite surt att få sälja en häst till en tiondel av vad den har kostat, men när det är ett faktum att hästen inte kan springa fort nog så hjälper det ju inte att grubbla över hur mycket man har lagt ut.

Vill alltid vinna

Paul Jarlsbo firar Derbysegern med Moe Green.Förutom Moe Green och Luca Brasi består innehavet nu av Concusion, Paradise Park, Willi Cicci och Tom Hagen.

– När mina hästar tävlar, så spelar det ingen roll om det är en enklare löpning eller Stockholm Cup – det är alltid spännande och jag vill alltid vinna!

Paul vill gärna framhålla att det, trots alla storlopp han vunnit, är allt runt omkring sporten som gör att han fortsätter som hästägare.

– Har man en riktigt bra häst, så startar den kanske bara 5-6 gånger per år och det blir inte mer än 10-15 minuters underhållning sammanlagt, vilket man betalar ungefär 150.000 kronor för.

Det sociala mervärdet

– Så det kan inte vara enbart tävlingarna som driver en, utan det är allt det andra som kommer med på köpet; folk man träffar som man inte hade träffat om man inte hade haft intresset för galoppsporten gemensamt, god mat och dryck, resor och trevligt umgänge.

– Det är stor spännvidd bland de aktiva inom sporten avseende bakgrund och åsikter och det finns alltid något att diskutera och debattera; titta bara in på Travpunkten.com!

– Jag trivs väldigt bra med Francisco Castro som tränare. Han är rakt på sak och säger till direkt om han tycker att en häst inte fungerar som det var tänkt. Vi har också trevliga middagar och sammankomster efter tävlingarna.

– Att vara hästägare är roligare än jag trodde innan jag blev det. Jag ser mitt hästägande som en hobby och är glad om det går plus minus noll exklusive inköpet, säger Paul, som efter en framgångsrik karriär som affärsman nu kan ta det lite lugnare.

– Sonen har en antikaffär så jag brukar få hjälpa till att bära möbler!

Nadja Bellander