Kim Stern – fjolårets komet inom hindersporten
[110128] Om Svensk Galopp hade delat ut pris till Årets Komet, så kunde det ha gått till Kim Stern för de uppseendeväckande goda resultaten under hans första år som tävlingsryttare och tränare av hinderhästar.

Kim Stern har fått en strålande start som tränare och ryttare av hinderhästar.

2010 var året då Kim Stern, som åtta år tidigare börjat träna arabhästar med framgång, beslöt sig för att sadla om till hindersporten. Med sin första hinderklippare Apocal gjorde han direkt avtryck i hinderstatistiken, och den framgångsrike steeplern, som nyligen fick ARK:s championtäcke som segerrikaste hinderhäst, följdes under sommaren och hösten av fler intressanta hästnamn.

I augusti månad, efter att ha ridit fyra slätlopp (och segrat på Blommeröd med Evening Glow), var Kim själv redo att begå tävlingsdebut över häckarna på den egentränade Ingenue, och det slutade med en fjärdeplats med mersmak.

Jag har alltid varit intresserad av hinderlopp och betraktat Svenskt Grand National som årets höjdpunkt, redan på den tiden som jag red ponnygalopp och åkte till Strömsholm av den anledningen, berättar Kim.

Efter att ha ridit ponnygalopp på arabhästar, var steget ju inte så stort att gå upp till den ”stora” arabgaloppen, och under sin tid som arabhästtränare skördade han segrar med hästar som Pikaboo, Prylens Pepton, och inte minst Pro Perenn, som vann fyra lopp. Men så fick han prova på att rida engelska fullblod.

Och sedan var jag fast för den rasen. De är inte bara snabbare, utan även lättare att ha att göra med. Arabhästar är ofta väldigt intelligenta, men det gäller ju då att de är med på noterna och har samma mål som man själv.

Familjeföretag

Kim driver sin träningsrörelse i Sävsjö tillsammans med sin mor, Gunilla, som rider hälften av de 8 hästarna dagligen. Hans syster Anna (som vann två av sina fyra tävlingsritter 2010!) träningsrider någon gång per vecka och flickvännen Caroline rider ut på helgerna.

Hon är hoppryttare och har två egna halvblodshästar men jag tror att jag ska kunna lura över henne till hindersporten, avslöjar Kim.

I våras ville Kim köpa en hinderhäst, men Gunilla tyckte att hinderbranschen verkade lite osäker.

Jag fick övertala henne, och lova att jag själv bara skulle rida i träning. Men sedan när det gick så bra med Apocal så tyckte vi att vi skulle ha en häckhäst också, och då hittade vi Ingenue på auktion i England. Jag fastnade direkt för henne för hon verkade så social och trevlig.

Apocal hade ju startat en del på hinder tidigare och var tänkt som en läromästare, men jag har lärt mig lika mycket, om inte mer, av Ingenue.

Expansiv fas

Stallet i Sävsjö håller på att byggas ut, och under våren hoppas man kunna anlägga en träningsbana på intilliggande mark som är till salu, där man då även kommer att kunna hoppa hästarna i lite högre tempo än vad som nu är möjligt.

Det har ju blivit en hel del resande med hästarna för träningshoppning under 2010, och det gick väl an med fyra hästar, men med åtta blir det för mycket, konstaterar Kim, som har 42 mil till Täby, 22 mil till Göteborg och 27 mil till Jägersro.

Prispengarna från förra året har också möjliggjort införskaffande av en skrittmaskin, som är värdefull inte minst när Kim och Gunilla är ute och tävlar med några av hästarna.

Då kan den som passar hästarna ge dem lite mer motion, utöver den de får i hagen, menar Kim, som är mycket för att låta hästar vara hästar.

På gården finns också en 800 meter lång backe med bra underlag där man kan låta hästarna sträcka lite på benen.

Men så här års blir det mest trav på vägarna, för snön är knölig och hård nu, så det går inte att göra så mycket annat.

Alla hästarna ser bra ut

Apocal är den stora stjärnan i stallet. Apocal är den stora stjärnan i stallet.

Apocal fick 2,5 månaders vila efter säsongsslutet och har nyligen satts igång igen med travarbeten. Huvudmålen för honom är Grand National och Kungens Kanna.

Han tappade en del vikt i slutet av säsongen efter en ganska tuff matchning och han kommer inte att starta lika ofta i sommar, eftersom vi eventuellt kommer att pröva honom i Frankrike nästa vinter.

Men han har gått från att vara en ganska ledsen häst när han kom, till en mycket glad och positiv häst i slutet av året, och han ser jättefin ut nu.

Cilla vann direkt i häckdebuten, med Kim i sadeln.

Hon är min favorit i stallet, henne har jag hoppat in själv och vi har en speciell relation, men hon är en olycksfågel och drabbas av småskavanker stup i ett. I häckloppet slog hon i ett hinder och fick ett sår ända in till kotleden, så vi fick spola den. Men det ser bra ut nu och jag satsar på Svenskt Champion Hurdle och kanske Drottningens Pris med henne.

Nya namn

King Among Queens heter en import som köptes i höstas för de fasta hindren, men Kim – som själv är hovslagare – upptäckte vid första skoningen att hästen hade två hålväggar i sina hovar, och beslöt därför att ställa av honom för att få detta problem åtgärdat.

Han har startat i point-to-points och verkar vara en riktig långdistansare, så honom tror jag mycket på.

Två namn känner vi igen från slätloppen, Fairy Kamp och Novaroc. Båda är inhoppade och kommer att starta i steeplechaser så småningom, men får väl börja sin karriär i häckloppen för att få rutin. Dessutom har Kim två treåringar, Magolino och Wholelottalove, som kommer att hoppas in under sommaren, med sikte på hinderdebut till hösten.

Ser fram emot säsongen

Kim, som fyller 28 i februari, ser fram emot 2011 års hindersäsong med stor tillförsikt.

Åtta hästar är precis lagom för två personer och just nu är jag helt nöjd med att träna åt mig själv och fatta alla besluten själv. Jag kommer att försöka sprida ut hästarna i loppen så de inte behöver möta varandra onödigt ofta. Förhoppningarna är att verksamheten ska gå runt.

Hindersporten är det roligaste jag har gett mig in på, och jag tror aldrig att jag har varit så välkommen någonstans. Det är en väldigt fin sammanhållning bland hinderryttare och hindertränare, och jag har fått oerhört mycket stöd och tips av Dennis Persson, Tobias Hellgren, Jennie Österberg och Christopher Roberts, för att bara nämna några av många hjälpsamma aktiva.

Under sommaren har vi tränat hästarna tillsammans, ofta under ledning av Dennis, och jag har sugit i mig värdefull kunskap som fungerar i praktiken. Nu får vi se om jag kan ge honom en match!

Nadja Bellander


Senast uppdaterad ( 2011-01-28 13:53 )