[101129] Christopher Roberts, eller Cricke, som han kallas av sina kompisar, har vunnit 7 lopp i år, varav 4 över häckar, och ligger bra till för att kunna ta sitt första championat som amatörryttare. Dessutom blev han förra söndagen totalsegrare i ARK Heland Racing Cup-serien, där förstapriset var ett resepresentkort på 15.000 kr. Och detta trots att han för bara fyra år sedan aldrig hade ridit över huvud taget!

Christopher är son till Maria Andersson, som har tränat galopphästar sedan innan han föddes, och Phil Roberts, bördig från det stora landet ”down under”, där galoppbanorna står som spön i backen – det finns ungefär 500 stycken i Australien, med en befolkning endast dubbelt så stor som Sveriges. Ändå red Cricke inte som barn.

– Jag sysslade med en massa andra sporter, fotboll, snowboard, mountain bike, och sådant, förklarar Cricke, som blev 19 år i september och går sista året på Naturprogrammet.

– När jag var liten bodde vi mycket i Australien och jag hade svårt att hänga med i skolan i Sverige sedan, så jag fick gå om en klass, så det är därför jag fortfarande pluggar.

– Jag brukade följa med och titta på hästarna ibland men blev inte särskilt hästbiten, även om jag var fascinerad över hur snabba galopphästarna var.

Farten tjusade

Den utlösande faktorn kom en dag när Cricke som 15-åring tittade på ett snabbjobb på Täby.

– Annette Lennon red Excellent Lad och han gick 400 meter i 21-tempo. Jag räknade om det till kilometertid och kom fram till att det var mycket fort, och beslöt där och då att jag ville rida lopp.

Eftersom det vore lite väl tufft att slänga upp ynglingen direkt på familjens galoppörer, fick han börja sin ryttarkarriär i Bernita och Maud Hedmans ponnygaloppridskola på Angarn.

– Jag red där ungefär ett halvår, sedan började jag rida ut på våra egna hästar.

Christopher har utövat många sporter, bland annat Snowboard. Foto: Privat.

I den här vevan skadade Cricke sig vid en snowboard-träning som gick snett, och blev tvingad till ett halvårs konvalescens med en bruten arm och ett skadat korsband i ett knä.

– Då insåg jag att jag inte fick låta risken för sådana skador stå i vägen för min ridning, och slutade med snowboard. Jag hoppade iväg till stallet på mina kryckor och kunde inte bärga mig tills jag skulle få rida igen!

Magiskt datum

Av sina aktiva år av idrottande hade Cricke fått en god grundkondition, bra balans och starka benmuskler, vilket gjorde att ridträningen gick snabbt framåt. Redan ett och ett halvt år efter den första uppsittningen i en ponnysadel kunde han begå sin debut i amatörlopp. Det var i maj 2008 och han red Irish Poet till en tredjeplats med mersmak. Första segern, efter ytterligare 5 totoplatser, kom den 4 november med Dow Jones.

– Det är lustigt med det datumet, för jag vann mitt första lopp den 4 november 2008, vann med Toxic den 5 november 2009 och så nu igen den 4 november 2010 med Dow Jones!

Han är alltså regelbunden och pålitlig som Melbourne Cup, men så har han också varit mycket i Australien.

– Eftersom min pappa bor där så har jag varit mycket där och träningsridit de senaste åren, och även fått rida barrier trials, som är en sorts ”prep lopp” inför större tävlingar.

Vann två i Norge

Cristopher fått en lovande start som hinderryttare och har redan tagit fyra häcksegrar. Bilden är från segern med Mrs Casino Royal i Berthram-häcklöpning den 12 augusti.

Givetvis har Christophers karriär fått en rivstart i och med att mamma Maria har haft hästar som har passat i amatör- och hinderlopp, men han anlitas numera av allt fler tränare, både på slätt och hinder, och har under sin första säsong (om man bortser från den lovande debuten i augusti 2009 som slutade med en andraplats) som hinderryttare vunnit inte mindre än 4 häcklopp, varav 2 i Norge.

– Jag började ringa på ritter i Norge under 2009 men det var ju ingen där som visste vem jag var. Jag fick i alla fall kontakt med Leif Spörck, som är en eldsjäl för hindersporten där uppe, och genom hans rekommendation fick jag senare en ritt av Lise Tandberg, som tränar Carius.

– De två första ritterna på honom slutade med seger, men sedan blev det tuffare med viktpåslag och tuffare motstånd. I häckfinalen kom vi tvåa, men om jag hade vunnit där så hade jag även blivit segerrikaste hinderryttare i Norge, så det var lite retfullt.

Steeplechase något extra

Här hemma på Täby har Cricke vunnit två häcklopp, Berthram-häcklöpning med Mrs Casino Royal över konditionskrävande 4800 meter, och med Dow Jones i den final-novishäck den 4 november som fick flyttas till släta banan (men ändå räknas som hinderlopp i statistiken).

Han har också hunnit med att rida fyra lopp över de fasta hindrena, ombord på Scratch My Back, med två tredjepris som facit.

– Det är en ännu större kick, och mera spännande, att rida på steeplechase. Tempot är något långsammare men sprången desto större. Problemet med disciplinen är att det finns så få hästar, att det är mycket svårt att få chansen att hoppa steeplehinder i träning.

– När jag blev tillfrågad om första ritten hade jag inte ridit ett enda steeplejobb. Tony Oscarsson, som tränar Scratch My Back, hämtade mig i Lund i samband med att jag var nere i Skåne för att rida lopp på Jägersro. Vi åkte ut till Blommeröd så att jag fick skola hästen på lite större hinder. Sedan fick jag hoppa några steeplesprång med henne på Täby dagen före loppet.

– Scratch My Back kan verkligen hoppa, och det visste förstås Tony. Jag är väldigt stolt över att en sådan meriterad hindertränare och –ryttare gav mig chansen och jag är mycket tacksam för den hjälp och de tips som jag har fått av Tony under året.

Ska bli hinderjockey

För ett par veckor sedan bärgade Christopher slutsegern i amatörserien ARK Heland Cup. För förstapriset på 15 000 kronor ska han spendera jullovet hos tränare Jean Curran i England.

Det går inte att ta miste på hans förtjusning över att rida hinderlopp.

– Jag ska bli hinderjockey i England, säger han utan en sekunds tvekan.

Resechecken från ARK Heland Cup kommer han att använda till en vistelse hos tränaren och jockeyn Sean Curran i England under jullovet.

– På British Racing School har de en kurs i fallteknik den 21 december, som jag ska vara med på. De har en ”häst” som går på en sorts räls, och när rälsen tar slut så dyker hästen och man faller av. Där står det två handledare, en före detta jockey och en expert på fallteknik, som visar eleverna hur man ska falla för att minimera skaderisken.

– När jag var skadad efter snowboard-olyckan tänkte jag mycket på det här med förebyggande av skador. Om man ska bli framgångsrik inom en sport så är det ju A och O att man är skadefri så mycket som möjligt.

Amatör ett tag till

Christopher och mamma Maria Andersson efter segern med Dow Jones den 4 november.

Till den som undrar varför Cricke inte har blivit proffs redan nu, har han svaret färdigt:

– Jag rider normalt inte under 63 kg och skulle inte kunna utnyttja min lärlingslättnad i slätloppen, så det skulle bli klent med ritter. Dessutom går jag ju fortfarande i skolan så jag kan inte ta någon stallanställning på heltid.

– Nästa år hoppas jag få åka ut i världen och rida Fegentrilopp, och då måste jag ju rida på amatörlicens. Förra året sprack det på min bristande rutin av att rida hinderlopp. Jag kommer att stanna i Sverige under hindersäsongen 2011, men till hösten bär det av till England igen. Eventuellt kommer jag då att ta med mig Mrs Casino Royal, men det beror lite på hur hon går i sommar.

Fram till dess kommer Cricke att fortsätta att plugga, och att träningsrida familjens fyra hästar ute på Angarn. Han tycker om att åka vattenskidor och cyklar lite ibland som extra träning, men med sina 180 centimeter i längd måste han vara försiktig med att inte lägga på sig tunga, bulliga muskler som höjer ridvikten.

När han har tid – skolan tar sin beskärda del - umgås han med vänner.

– Men det blir inga sena kvällar – jag ska ju alltid upp tidigt till stallet nästa morgon, säger han och beskriver den vardag som gäller för de flesta aktiva inom sporten.

Fler hinderlopp i Skåne!

För framtiden hoppas han att hindersporten i Skandinavien får fortsätta att växa sig allt större, och ser Blommeröd som ett fint komplement till Täby och Strömsholm i hindersammanhang.

– Det finns ju många tränare med intresse för hindersporten i Skåne, så det vore ju bra om de fick ha tävlingar där lite mer regelbundet.

Kanske kan även denna pittoreska bana införlivas i storfamiljen Svensk Galopp så småningom?

Innan vi avslutar intervjun vill Cricke passa på att tacka alla tränare, ryttare och andra som har hjälpt honom på olika sätt, och inte minst med ritter i träning och lopp.

– Jag är mycket tacksam för alla chanser jag har fått, och över att man har vågat satsa på mig även i hinderloppen, trots min relativa orutin.

Med 88 ritter och 13 segrar totalt är Christopher Roberts inte så oerfaren längre och vi anar att de andra hinderryttarna i Skandinavien får se upp rejält under 2011!

Nadja Bellander